Två perspektiv på livsstil och miljöhandling.

Summary, in Swedish

Den okritiske läsaren kan få uppfattningen att det råder konsensus om definitionen av begreppet livsstil med samma exakthet som en medicinsk diagnos. Så är ingalunda fallet. Det är oftare så att det är det slarviga bruket av ordet livsstil som gjort det så välbekant för en större allmänhet. Begreppet livsstil kommer här att analyseras i efter två huvudlinjer. Den ena har sin grund i empirisk forskning och den andra har sitt ursprung i teorier som sedan givit upphov till empirisk forskning. De båda inriktningarna kan i förstone tyckas vara nästan desamma. Men de ger i sina empiriska tolkningar väsentligt olika slags förståelse för mänskligt handlande.





En empirisk utgångspunkt i definitionen av livsstil kännetecknas av att den är en klassificering av individers attityder och därmed sammanhängande handlingar. Livsstil beskrivs i en typologi, där varje typ definieras genom mätresultatet på nominellt angivna frågor. Inom den amerikanska traditionen av livsstilsforskning finner man många exempel på detta sätt att definiera livsstil. Den livsstilstypologi man identifierar genom analysen av ett empiriskt material är oftast direkt knuten till undersökningens empiriska syfte och inte till en ambition att beskriva mera generella livsstilar.

• Författare: Anna-Lisa Lindén
• Avdelning/ar: Sociologi
• Publiceringsår: 1994
• Språk: Svenska
• Sidor: 147-167
• Publikation/Tidskrift/Serie: Forskning om Livsstil och Miljö.
• Volym: 94:6
• Dokumenttyp: Del av eller Kapitel i bok
• Förlag: Forskningsrådsnämnden
• Ämne: Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
• Nyckelord: livsstil; miljöhandling; sociologi; miljöbeteende; sociology
• Status: Published
• Projekt: Utvägar
• Forskningsgrupp: Ways Ahead/Utvägar
• ISBN/ISSN/Övrigt: ISSN: 0348-3991