Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mörka blickar och mötesstrider

Ungdomsvården är gemensam nämnare när David Wästerfors och Malin Åkerström medverkar med var sitt kapitel i boken "Den motspänstiga akademikern", en festskrift till professor Ingrid Sahlin vid Socialhögskolan i Lund. Kapitlen heter Eyes for Violence (David Wästerfors) och Mötesstrider och dokumentkamp i ungdomsvården (Malin Åkerström).

På ungdomshem försöker både personal och klienter att förutsäga eventuellt våld. De vill kunna kontrollera och begränsa våldsamma interaktioner och varna andra i förväg, men de strävar också efter att förstå. David Wästerfors skissar i sitt kapitel på en analys för en sorts tecken på kommande våld, nämligen olika varianter av en "hård" eller mörk blick.

Utdrag ur början på kapitlet Eyes for Violence:

In this chapter I will sketch an analysis of one type of sign of upcoming violence, namely a variety of gazes. I draw on data from my ethnographic studies in Swedish youth care institutions1 (i.e. national särskilda ungdomshem) to show how field members (staff and youth) can treat people’s gazes as both warnings of upcoming violence and accounts of relatively prolonged, frenzied violence. Members of youth care settings – and most likely several other settings as well – may define certain ways of looking at others as accountable indications of “logging out” from ordinary ways of interacting, and embarking on more immoral and risky tracks. In this explorative text, I will make use of a range of “folk terms” to describe the phenomena I am interested in – “darkened eyes”, “a hard gaze”, etc. Some of these gazes seem to be used strategically (to threaten others, to make others obey), others appear rather “wild” (signalling “out of control”) or condescending. But in one way or another they all refer to a shared quality: an opening or readiness for violence.

Malin Åkerström har pratat med samordnare i ungdomsvården om de starka känslor som de själva upplever.

Abstract till kapitlet "Mötesstrider och dokumentkamp i ungdomsvården":

Saklighet och neutralitet skall idealtypiskt karakterisera byråkratins ”emotionella regim” eller affektiva ton. Max Weber karakteriserade den idealtypiska byråkratin: sine ira ac studio (utan ilska eller förkärlek). Trots detta var möten och dokument i ett ungdomsvårdsprojekt omgärdade med en intensiv involvering och beskrevs ofta i känslomässiga termer. Känslor som ilska, förbittring, och ibland triumf karakteriserade många interaktioner och återberättade situationer i det samverkansarbete som ett antal samordnare var engagerade i.

 

Totalt medverkar 37 författare i festskriften "Den motspänstiga akademikern" där 23 kapitel på olika sätt speglar centrala spår i Ingrid Sahlins forskningsverksamhet. Redaktörer är Björn Andersson, Frida Petersson och Anette Skårner. Mer information om festskriften på egalite.se

David Wästerfors och Malin Åkerström ingår i forskarmiljön Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk på Sociologiska institutionen, en forskarmiljö som vill vidga analysen av brott och straff. Läs mer på deras sida: Sociologisk kriminologi.

David Wästerfors personliga sida

Malin Åkerströms personliga sida