Forskarmiljöer
Den politiska styrningens antropologi och sociologi
Ordförande: Christer Lindberg
Syftet med detta program är att utveckla en ansats som inriktar sig på politisk styrning (governance), organiseringen av andra människors liv, som ett allmänt jämförande studieområde, där staten är det primära om än inte allenarådande forskningsobjektet. Även om detta forskningsprogram främst inriktar sig på statens organisation och makt, så är det på inget sätt uteslutandet fallet. Inriktningen är snarare på ramen för politisk styrning, dvs. som ett maktfält inom vilket strategier vad gäller kontroll, dominans och socialisering utvecklas.
Politik: Lidandets kategorier
Ordförande: Eva Kärfve
Forskningsmiljön utgör en utvidgning av den psykiska ohälsans sociologi, och bedriver kritisk granskning av psykiatriska, neuropsykiatriska diagnoser i dess dubbla funktion av förklaring och fastställande av avvikelse. Psykiatrin och dess praxis kan ses som en skärningspunkt som förenar viktiga sociopolitiska initiativ med de enskildas lidande.
Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk
Ordförande: Malin Åkerström
Studiet av sociala avvikelser och social kontroll tillhör samhällsvetenskapens klassiska intresseområden. Här ryms en rad grundläggande frågeställningar om människors sociala ageranden och kollektiva uppfattningar om rätt och orätt, moral och omoral, normalt och onormalt. Vad är brott, straff och sociala problem? Vem är kriminell? Vilken typ av socialt fenomen definieras som avvikande och hur skapas och vidmakthålls sådana definitioner?
Kritiska Studier i Sociologi
Ordförande och administrativt ansvariga: Johanna Esseveld och Diana Mulinari
Forskarmiljön Kritiska studier i sociologi har till syfte att revitalisera den sociologiska disciplinen genom att använda dess empiriska metoder och teoretiska insikter för att försöka förstå samhället och dess möjligheter. Genom att ha en sådan utgångspunkt ställs frågor om vad sociologi är och vilka dess mål är och kan vara. Detta medför att en nära anknytning görs till debatter om vetenskap, politik och samhälleligt engagemang. Centralt för forskningsmiljön är dessutom ett omtänkande av den sociologiska disciplinen genom olika slags interventioner från (neo-) marxistiska, feministiska, postkoloniala och queera förståelser av de sociala.
Kunskapssociologiska seminariet
Ordförande: Thomas Brante
Kunskapssociologi kan definieras i snäv och i bred mening. I den förra meningen är ämnet avgränsat till studiet av förhållandet mellan typer av mänskligt tänkande och den sociala miljö (organisation, institution, klass) i vilket det uppstår. I den breda mening vi använder begreppet här inkluderas även sociologiska analyser av metateoretiska och traditionellt vetenskapsteoretiska frågor.Under höstterminen 2007 kommer temat att vara samhällsvetenskaplig teorikonstruktion. Hur görs innovationer inom teoriutvecklingen? Hur skapas och positioneras nya begrepp, och hur försvinner äldre begrepp? Hur sammanfogas begrepp till förklarande nätverk eller system?
Sustainable development
Chairpersons: Lisa Eklund and Mikael Klintman
This research group focuses on theoretical and empirical aspects of sustainable development understood as encompassing three interrelated components; economic, social and ecosystems sustainability. The focus is of particular importance given the global sustainable development agenda currently being shaped to replace the Millennium Development Goals agenda after 2015, as well as various national and local sustainable development initiatives, such as the Generational Goal established by the Swedish government in 2010. Recurrent themes under scrutiny concern, on the one hand, how the concept of sustainable development, its components, and its policy and practical manifestations at global and local levels are shaped by individual and collective action, and on the other hand, how policies and institutions framed within the sustainable development framework influence behaviours, identities, and strategies of various actors at different levels. Key areas of interest include social policy, environmental policy, water resource management, poverty reduction strategies, governance, migration, demographic transitions, gender equality, health, consumption and economic sociology.
Socialpolitik, Arbetsliv och Global Välfärd
Ordförande: Antoinette Hetzler
Forskarmiljön Socialpolitik, Arbetsliv och Global Välfärd arbetar huvudsakligen inom tre centrala forskningsområden. Socialpolitiken, som är oskiljaktigt förknippat med arbetsmarknadspolitik, vilket leder forskningsuppmärksamheten också till arbetslivet. Kärnbegrepp såsom de-commodification och re-commodification, betalt och obetalt arbete, nationalstaten som regulator och omfördelare, arbete och omsorg, förändringar inom familjestrukturen samt sociala rättigheter är centrala element som knyts ihop i gruppens arbete. Forskning kring socialpolitik och arbetsliv berör nödvändigtvis det tredje centrala forskningsområdet: global välfärd. Välfärdsstaten utmanas av globaliseringen, vilket i sin tur har påtagliga effekter på välfärdens utveckling.
Vardagslivs- och livsvärldsforskning
Ordförande: Ann-Mari Sellerberg
Vardags- och livsvärldsforskningen rör vårt förgivettagna. Deltagarna i denna forskarmiljö forskar om hur människor relaterar sig till omvärlden, en omvärld som de vanligen inte själva skapat. Våra undersökningar handlar om hur människor hanterar och förstår de omständigheter som de befinner sig i, omständigheter som begränsar dem, men som även erbjuder möjligheter. Det är inte så att vi enbart ser positiva vardagsstrategier och motstånd. Inte sällan handlar det om tragiska begränsningar. Människors kreativa praktiker kan också leda till förödande misslyckanden. En central tanke är att vardagslivets praktiker har konsekvenser för andra praktiker, liksom för framtiden.
De sköna konsternas antropologi och sociologi
Ordförande: Christer Lindberg
Forskarmiljön De sköna konsternas antropologi och sociologi utvidgar den traditionella uppfattningen till att även omfatta konster som kan vara nog så sköna, nämligen foto, film, teater, dans och prosa. Syftet med foskarmiljön är att studera förhållandet mellan antropologi/sociologi och konst i vid bemärkelse. Vi samhällsvetare har ofta betonat det antropologiska kulturbegreppet och i någon mening förlorat det humanistiska kulturbegreppet. Därför ställer vi frågan om det är dags att återerövra det. Verksamheten kommer att vara både teoretisk och metodologisk med särskilt intresse för hur visuell antropologi/sociologi kan användas i fält, undervisning, m.m.
Senast uppdaterad: 2013-04-22
Sidansvarig: Tina Robertsson Webbansvarig: Webmaster
Ansvarig utgivare: Sociologiska institutionen