Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Susanne Boethius

Filosofie doktor

Sociologi

Forskningsområden

  • Våld i nära relationer
  • Kriminologi
  • Organisations- och arbetssociologi

Pågående forskning

Jag delar min tid mellan två olika forskningsprojekt, Ringa polisen? En undersökning av det sociala nätverkets responser på våld i nära relationer och Quality of jobs and Innovation generated Employment Outcomes (QuInnE).

 

Om Ringa polisen? En undersökning av det sociala nätverkets responser på våld i nära relationer

I januari 2017 började jag, tillsammans med Malin Åkerström och Margareta Hydén, att arbeta i detta forskningsprojekt som är finansierad av FORTE.

Våld mot kvinnor i nära relationer beskrivs ofta som ett dolt brott då polis och rättsväsende inte får kännedom annat än om en bråkdel av dessa brott. Även om våldet ägt rum utan några utanförstående närvarande äger våldet inte rum i ett socialt vakuum. Tvärtom är våldet i allmänhet känt i det omgivande sociala nätverket, det vill säga av familj, vänner, grannar och bekanta. Kunskapen om våldet resulterar i olika responser. En av dessa är att tillkalla polis. 

När polisen får kännedom om brottet är det snarare regel än undantag att medlemmar ur målsägandes och misstänks nätverk tidigare agerat på skilda sätt för att hantera den problematiska relationen. Det är i detta vårt projekt tar sin utgångspunkt. Undersökningen syftar till att studera ‘response networks’ (Gadd, 2015; Hydén, 2015), som finns kring parter där våld i nära relationer förekommer, med ett specifikt fokus på beslut att tillkalla polis. Samma problematiska situation beskrivs inte sällan via olika ”frames” med avseende på professionella beskrivningar, psykologiska, medicinska eller privata (Peräkylä, 1989). Vilka olika ”frames” involveras då de olika parterna beskriver händelsen samt konsekvenserna av beslutet att involvera polisen? Att involvera en tredje, officiell part har nämligen visat sig ha tydliga sociala konsekvenser beträffande interaktions- och definitionsprocesser (Aubert, 1965; Emerson, 2015).

Via intervjuer med våldsutsatta kvinnor och personer ur hennes sociala nätverk (familj, den våldsutövande och andra involverade) kan vi analysera den sociala process som leder fram till poliskontakt. Eftersom samma relation studeras från olika aktörers perspektiv möjliggörs en analys där många olika delar i processen synliggörs.

Studien kommer att bidra med en identifiering av den hjälp som erbjuds våldsutsatta och våldsutövare samt på vilka sätt poliser och andra professionella insatser kan stödja det sociala nätverkets eventuella ambitioner att stoppa våld i nära relationer. 

 

Om QuInnE (Quality of jobs and Innovation generated Employment Outcomes)

Detta projekt påbörjades i april 2015 och kommer att avslutas i mars 2018. QuInnE finansieras av den Europeiska kommissionen genom Horizon 2020. I projektet har jag rollen som Project Manager och har ett nära samarbete med QuInnEs Project Coordinator Christopher Mathieu.

 

QuInnE undersöker hur innovationer och arbetskvalitet (löner, arbetsmiljö, inflytande etc) samspelar på organisatorisk nivå och vilken betydelse detta har för sysselsättningen. Länge har vi varit medvetna om sambandet mellan arbetskvalitet och innovation, men QuInnE är det första projekt som systematiskt undersöker sambandets specifika mekanismer och samtidigt intresserar sig för dess betydelse för frågor om sysselsättning.

 

Forskningsprojektet bedrivs i sju europeiska länder (Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Ungern och Spanien). I dessa länder undersöks sammanlagt åtta branscher. I Sverige studeras dataspelsindustrin, flyg- och rymdindustrin samt sjukvården. Inom dessa branscher ska fallstudier genomföras inom särskilt valda partnerorganisationer.

 

Det vetenskapliga syftet med projektet är att undersöka det generativa sambandet mellan arbetskvalitet och innovation. Med generativt samband menar vi å ena sidan hur arbetskvalitet påverkar utvecklingen av innovationer och å andra sidan hur innovationer påverkar utvecklingen av arbetskvalitet. Arbetskvalitet och innovation är i sin tur indelade i kategorier och former. Arbetskvalitet indelas i följande huvudkategorier: ekonomi (lön, pension, försäkringar, mm), anställningstrygghet, autonomi och kontroll över arbetet, fysisk och psykosocial hälsa och arbetsmiljö, omväxlande och berikande arbetsuppgifter, subjektiva uppfattningar av arbetssituationen, erkännande och status, flexibilitet och inflytande över arbetstid och arbetsintensitet. Innovation indelas i fyra former, dels två former för tekniska innovationer (produkt- och processinovationer) och dels två former för icke-tekniska innovationer (organisatoriska- och marknadsföringsinnovationer). Resultatet av samspelet mellan arbetskvalitet och innovation analyseras i termer av dess betydelse för sysselsättning och skapandet av fler och bättre jobb. Vidare undersöks dess inverkan på social integration och ojämlikhet på arbetsmarknaden

 

Om min avhandling

Den 2 oktober 2015 försvarade jag min avhandling "Män, våld och moralarbete. Rapporter från män som sökt behandling för våld i nära relationer".

Det empiriska underlaget i avhandlingen utgörs dels av hjälpsökande mäns svar på ett omfattande frågeformulär, dels av intervjuer med en del av dessa män. I avhandlingen presenteras männens rapporterade effekter av behandlingen men främst analyseras männens moralarbete i förhållande till våldsutövning, våldsutsatthet och behandling. Samtliga intervjuade män framhåller nämligen moraliskt försvarbara identitetsbeskrivningar och i boken identifieras hur männen, med hjälp av redovisande förklaringar och stödjande karaktärsframställningar, genomför detta moralarbete.  

 

Om tidigare projekt

2008-2010 arbetade Susanne Boëthius tillsammans med Socialstyrelsen med en utvärdering av socialtjänstanknutna mansverksamheter. Utvärderingen har bland annat presenterats i rapporten Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010).

Publikationer

Susanne Boethius
E-post: susanne.boethius [at] soc.lu.se

Lärare

Sociologi

+460462228740

Paradisgatan 5,

31

 

Susanne Boëthius är aktiv i forskningsmiljön Kriminalvetenskapligt nätverk. Hon undervisar studenter i sociologisk teori och metod samt är engagerad i kandidatprogrammet i kriminologi. Boëthius har presenterat sin forskning på flertalet internationella konferenser och skrivit avhandlingen "Män, våld och moralarbete".  I april 2015 blev hon Project Manager för EU-projektet QuInnE. Susanne har tidigare varit visiting scholar vid Glasgow Caledonian University i Skottland.

 

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Paradisgatan 5, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: +46 46-222 00 00 (växel) +46 46-222 88 44, +46 46-222 88 13 (sociologi och socialantropologi) +46 46-222 87 38 (pedagogik)

Samhällsvetenskapliga fakulteten