Anders Kjellberg
Professor emeritus
Den finska arbetsmarknadsmodellen under press
Författare
Summary, in Swedish
Den nya högerledda regeringen i Finland under Petteri Orpo är i full färd med att göra genomgripande förändringar av den finska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar om konflikträtten, lönebildningen, förhandlingssystemet och de sociala förmånerna:
•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder
•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin
•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda
•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd
Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket begränsat utrymme i omstöpningen av den finska modellen. Det skiljer sig på ett avgörande sätt från motsvarande process i Sverige vad gäller samarbetsklimat, tidsplan och parternas möjligheter att påverka. I Sverige föregicks inrättandet av Medlingsinstitutet år 2000 av Industriavtalet 1997 som facken inom industrin tagit initiativet till året innan. Likaså var det parterna som genom 2022 års huvudavtal kom överens om förändringarna av anställningsskyddet och att införa nya omställningsmöjligheter. Både när det gäller lönebildningen och de andra förändringarna skedde det visserligen efter påtryckningar från politiskt håll, men det var parterna själva som förhandlade och fattade de avgörande besluten.
•Begränsad rätt till sympatiåtgärder och politiska strejker samt kraftigt ökade böter i samband med olagliga konfliktåtgärder
•Statliga medlare får inte godkänna löneökningar som är högre än inom exportindustrin
•Ändrade förhandlingsregler så att lokala avtal kan träffas mellan oorganiserade arbetsgivare och icke-fackliga representanter för de anställda
•Försämrad social trygghet, avskaffat vuxenutbildningsstöd
Till skillnad från i Sverige ges arbetsmarknadens parter ett mycket begränsat utrymme i omstöpningen av den finska modellen. Det skiljer sig på ett avgörande sätt från motsvarande process i Sverige vad gäller samarbetsklimat, tidsplan och parternas möjligheter att påverka. I Sverige föregicks inrättandet av Medlingsinstitutet år 2000 av Industriavtalet 1997 som facken inom industrin tagit initiativet till året innan. Likaså var det parterna som genom 2022 års huvudavtal kom överens om förändringarna av anställningsskyddet och att införa nya omställningsmöjligheter. Både när det gäller lönebildningen och de andra förändringarna skedde det visserligen efter påtryckningar från politiskt håll, men det var parterna själva som förhandlade och fattade de avgörande besluten.
Avdelning/ar
- Sociologi
Publiceringsår
2024-05-22
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Arena Essä
Fulltext
- Available as PDF - 186 kB
- Download statistics
Länkar
Dokumenttyp
Artikel i tidskrift
Förlag
Dagens Arena, Dagens Arena
Ämne
- Sociology
Nyckelord
- Finland
- arbetsmarknadsmodell
- Finska modellen
- strejkrätt
- politisk strejk
- lönebildning
- sympatikonflikt
- industrinorm
- vuxenutbildningsstöd
- intern devalvering
- strejkfrekvens
- svenska modellen
- SAK
- FFC
- trepartsöverenskommelse
- proportionalitetsregel
- fredsplikt
- kollektivavtal
- Konkurrenskraftsavtalet
- Irene Wennemo
- exportindustrin
- teknikindustrin
- skogsindustrin
- allmängiltigförklaring
- hängavtal
- branschavtal
- täckningsgrad
- Industriavtalet
- UPM
- Finlands Näringsliv
- Petteri Orpo
- omställningsstudiestöd
- arbetslagstiftning
- arbetsrätt
Aktiv
Published
Projekt
- Trade Unions in Europe (27 EU countries)