Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Anders Kjellberg

Anders Kjellberg

Professor i sociologi

Anders Kjellberg

Industrial Relations Foresight 2025 for Sweden: Presentation of Results and Comments

Författare

  • Anders Kjellberg

Summary, in Swedish

Abstract in Swedish

Denna rapport presenterar och kommenterar den svenska delen av den expertundersökning som gjordes hösten 2007 för att få en bild av hur arbetsmarknadsrelationerna (industrial relations) i EU25- och G7-länderna kan tänkas se ut år 2025. Bakom undersökningen står European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (Eurofound), som är ett EU-organ specialiserat på arbetslivet. En av de grundläggande frågorna handlar om hur globaliseringen påverkar framtidens industrial relations i vart och ett av EU27-länderna – dels i “de gamla medlemsstaterna” (EU15), dels i “de nya medlemsstaterna” (EU12) – samt i G7-länderna Australien, Brasilien, Kina, Indien, Japan, Sydafrika och USA. Frågeformuläret innehåller 16 frågor om framtiden vad gäller aktörer, processer och utfall på olika områden samt allmänna utvecklingstendenser hos industrial relations och i det omgivande samhället. De som besvarat frågorna representerar fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, staten och forskare inom området. Från Sverige deltog 13 personer varav fyra från vardera fack och arbetsgivarorganisationer, två företrädare för staten samt tre forskare. Rapporten berör främst Sverige men innehåller också internationella jämförelser. Först presenteras några trender och utmärkande drag hos det svenska industrial relations-systemet. Vad gäller den fackliga organisationsgraden utgår undersökningen från en serie som inkluderar heltidsstuderande som arbetar vid sidan om studierna. Utifrån en organisationsgrad på 77% 2004 bedömdes andelen fackligt anslutna i Sverige ligga på 61% år 2025. Om de heltidsstuderande exkluderas motsvaras det av en nedgång från 79% 2004 till ca 63% 2025. Det ras i organisationsgraden som inträffade 2007 (samma år som undersökningen gjordes) påverkade sannolikt svaren även om det då inte förelåg några exakta uppgifter om nedgångens omfattning. En genomsnittlig organisationsgrad på 61% år 2025 motsvarar inom privat sektor sannolikt ca 55%. Det är avsevärt mindre än år 2004 men innebär ändå en relativt begränsad nedgång jämfört med andelen fackligt anslutna år 2008. Mellan 2006 och 2008 föll andelen fackligt anslutna inom privat sektor från 71% till 65%, dvs med hela sex procentenheter (exklusive heltidsstuderande). Vad som återstår 2008-2025 är således en nedgång på ca tio enheter (från 65% till 55%), vilket i genomsnitt innebär endast ca 0,6 procentenheters minskning per år. Kollektivavtalens täckningsgrad förväntas förbli på en hög nivå och omfatta 81% av löntagarna 2025, men det innebär likväl en nedgång på 11 procentenheter sedan 2004 då täckningsgraden var 92% och mer än en fördubbling av andelen löntagare utan kollektivavtal. Den sjunkande fackliga organisationsgraden kan förväntas få negativa konsekvenser på kollektivavtalens täckningsgrad. Om andelen löntagare under kollektivavtal minskar till 81% år 2025 kommer täckningsgraden inom privat sektor uppskattningsvis att bli ca 75%. Om staten varken inför utsträckningsmekanismer eller en lag om minimilöner kommer således var fjärde anställd inom näringslivet att vara utan kollektivavtal. Långt innan en sådan situation uppstår kommer sannolikt ökade krav på lagstiftning att framföras. Nästan 40% av de svenska respondenterna bedömer att en minimilönelag införs under perioden fram till 2025, men majoriteten är således av annan uppfattning. Mer än tre fjärdedelar av deltagarna i den svenska undersökningen anser att kollektivavtal även år 2025 kommer att vara det huvudsakliga instrumentet för att bestämma lönerna. Facken antas få samma inflytande som idag på både bransch- och arbetsplatsnivå, men en betydande osäkerhet finns vad gäller arbetsplatsnivån, i varje fall om de svar som pekar åt olika håll vägs samman. Den stora variationen kan antas återspegla divergerande uppfattningar om den önskvärda framtida utvecklingen. Det kan ifrågasättas om de svenska fackens inflytande kommer att förbli intakt om organisationsgraden sjunker till 61% år 2025 (55% i privat sektor) och kollektivavtalens täckningsgrad minskar med mer än tio procentenheter. Förhandlingar på sektor/branschnivå antas även fortsättningsvis dominera avtalssystemet i och med att 10 av de 13 svenska deltagarna bedömer att sektorn/branschen år 2025 förblir den dominerande förhandlingsnivån. Samtidigt finns det tydliga tecken på en viss decentralisering. Nästan varannan respondent anser att antingen individuella avtal (15%) eller kollektivavtal på arbetsplats/företagsnivå (31%) kommer att vara det viktigaste sättet att bestämma lönerna. För det andra anser mer än 60% av de svarande att arbetsplatsen/företaget kommer att vara en viktigare förhandlingsarena än idag. Slutsatsen är att den svenska partsregleringsmodellen (reglering genom arbetsmarknadsparterna själva) kommer att överleva, men också att kollektivavtalens minskade täckningsgrad kan resultera i lagar om minimilöner och/eller utsträckning av kollektivavtal till arbetsplatser som saknar sådana. De flesta som besvarat undersökningen anser emellertid att lagstiftning inte kommer att få ökad betydelse inom industrial relations-området. Den svenska arenan förutses också år 2025 ha ett avgörande inflytande på förhållandena inom arbetslivet även om betydelsen av den internationella nivån och EU ökar. Det innebär således en viss centralisering (till EU-nivån) i tillägg till den nämnda decentraliseringen. En knapp majoritet bedömer att EU-kommissionens reglerande roll inom arbetslivsområdet kommer att tillta. De flesta svenska respondenterna anser att fackens inflytande kommer att minska på nationell nivå (54%), men öka på den internationella nivån (69%) och förbli detsamma på bransch- och arbetsplatsnivåerna (här när de starkt avvikande svaren vägs samman). En knapp majoritet anser att den sociala tryggheten och inslaget av liberalism i den ekonomiska politiken varken kommer att öka eller minska. Å den andra sidan är det många (46%) som anser att liberalismen i den ekonomiska politiken kommer att få ett ökat utrymme och att den sociala tryggheten kommer att minska. Betydande majoriteter förutser ökad individualism (69%), ökad flexibilitet i arbetslivet (92%), ökad andel egenföretagare (69%) och ökade inkomstskillnader (85%) medan anställningstryggheten bedöms minska (80%) liksom lönegapet mellan män och kvinnor (77%) och allmänhetens förtroende för fackföreningar (61.5%).

Avdelning/ar

  • Sociologi

Publiceringsår

2009

Språk

Engelska

Publikation/Tidskrift/Serie

Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports

Volym

2009:1

Dokumenttyp

Rapport

Förlag

Department of Sociology, Lund University

Ämne

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Nyckelord

  • income inequality
  • flexibility
  • collective bargaining coverage
  • trade unions
  • individualism
  • employers' associations
  • liberalism
  • industrial relations
  • European Works Councils
  • minimum wages
  • survey
  • European Union
  • foresight
  • G7
  • EU27
  • EU15
  • EU Commission
  • EU12
  • EU
  • union density
  • collective bargaining
  • fack
  • self-regulation
  • industrial actions
  • atypical employment
  • Eurofound
  • state regulation
  • EWC
  • fackförening
  • framtidens fack
  • job security
  • arbetsliv
  • framtidens arbetsliv
  • equal opportunities
  • Dublininstitutet
  • self-employment
  • organisationsgrad
  • sociology
  • partsrelationer
  • år 2025
  • arbetsgivare

Status

Published

Projekt

  • Union Density in a Global Perspective

Report number

2009:1

Forskningsgrupp

  • Industrial Relations Foresight 2025 for EU27 and G7 (Eurofound)

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 91-7267-306-0