Vad är facklig styrka? : Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen

Summary, in Swedish

En hög andel fackligt anslutna och fackligt aktiva ute på arbetsplatserna är grunden för fackföreningsrörelsens styrka. Även samverkan mellan olika fack gör skillnad. Ibland sker det på tvärs av centralorganisationerna som när samarbetsorganisationen Facken inom industrin tog initiativet till 1997 års Industriavtal, eller när 2020 års huvudavtal undertecknades av Förhandlings- och samverkansrådet PTK, som innefattar privatanställda medlemmar i TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Även om de båda tyngsta LO-facken snart anslöt sig till avtalet visar det på en styrkeförskjutning inom den fackliga rörelsen till förmån för tjänstemannafacken. Hur starkt facket är i organisatoriskt avseende utgör bara en av flera aspekter på facklig styrka. Bland de elva styrkedimensioner som diskuteras i rapporten finns också ekonomiska resurser, mobiliseringsförmåga, strategisk position, förhandlingsstyrka, politiskt inflytande, idébaserad styrka och förnyelseförmåga. Särskilt uppmärksammas de olika styrkedimensionernas betydelse för det lokala facket sedan 1980-talet, hur det är i dagsläget och vilka tendenser som kan urskiljas vid en blick in i framtiden.