Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Anders Kjellberg

Anders Kjellberg

Professor i sociologi

Anders Kjellberg

Facket och A-kassan

Författare

  • Anders Kjellberg

Summary, in Swedish

Inget statligt ingrepp har någonsin haft en så negativ inverkan på den fackliga organisationsgraden i Sverige som den förändring av a-kassornas finansiering som den borgerliga alliansregeringen genomförde från årsskiftet 2006/2007. Under loppet av två år sjönk andelen fackligt anslutna löntagare med sex procentenheter: från 77 procent 2006 till 71 procent 2008. Den 1 januari 2007 höjdes avgifterna kraftigt till samtliga a-kassor. Från den 1 juli 2008 skedde en mer markant differentiering efter arbetslöshetsnivån inom respektive a-kassa. Därmed ökade skillnaderna påtagligt mellan de olika kassornas medlemsavgifter. Löntagargrupperna med de högsta inkomsterna har i regel de lägsta a-kasseavgifterna, medan de med lägst inkomster – såsom de hotell- och restauranganställda – betalar mest. Detta mönster kommer sannolikt att skärpas ytterligare under den snabbt förvärrade ekonomiska krisen 2009. Från den 1 maj 2009 tvingas IF Metalls a-kassa höja avgiften till närmare 400 kr (384 kr) per månad, medan akademikerkassan AEA från den 1 juli planerar att sänka sin avgift till 90 kr när regeringen rabatterar den s k arbetslöshetsavgiften med 50 kr. Till följd av den starkt stigande arbetslösheten kommer det hos långtifrån alla a-kassor att avspeglas i sänkt medlemsavgift; istället är höjningar på många håll att förvänta. Sådana olikheter kan för IF Metall-medlemmarna komma att framstå som orättvisa, särskilt som förbundet den 2 mars 2009 tillsammans med arbetsgivarna ingick ett krisavtal som medger lönesänkningar på upp till 20 procent (efter lokala överenskommelser). Den ekonomiska teori som regeringen stödjer sig på för att motivera förändringen av a-kassan går ut på att facken skall förmås att dämpa lönekraven genom att höjda a-kasseavgifter skall fungera som en sorts straffskatt på löneökningar, i varje fall om de medför ökad arbetslöshet. Således har a-kassor med hög arbetslöshet bland medlemmarna avsevärt högre avgift än kassor med låg arbetslöshet. Det kan bli svårt att legitimera en sådan ordning i en situation när den växande arbetslösheten inte framstår som ett resultat av löneökningar utan istället – och inte minst av regeringen själv – tillskrivs aktörerna på finansmarknaden samt den snabbt krympande efterfrågan på världsmarknaden. Med en chockhöjd a-kasseavgift kan IF Metall-medlemmarna komma att ställa sig frågan varför de skall betala räkningen för något som de själva inte förorsakat utan snarare är offer för. En annan följd av de sedan 2007 höjda a-kasseavgifterna är att antalet personer i arbetskraften som står utanför a-kassorna vuxit kraftigt, till närmare 1,4 miljoner vid årsskiftet 2008/2009.

Avdelning/ar

  • Sociologi

Publiceringsår

2009-03-13

Språk

Svenska

Sidor

2-3

Publikation/Tidskrift/Serie

OBS Kultur och idédebatt, Sveriges Radio P1. Program 9760. Produktionsnummer 5234-09-1115

Dokumenttyp

Tidningsartikel

Ämne

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Nyckelord

  • IF Metall
  • a-kassa
  • arbetslöshetskassa
  • fackförening
  • lönebildning
  • arbetslöshet
  • sociologi
  • svenska modellen
  • arbetslöshetsförsäkring
  • sociology
  • facklig organisationsgrad
  • krisavtal

Status

Published

Projekt

  • Union Density in a Global Perspective