Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Anders Kjellberg

Anders Kjellberg

Professor i sociologi

Anders Kjellberg

Klass, etnicitet och facklig organisering

Författare

  • Anders Kjellberg

Redaktör

  • Anna Holmgren

Summary, in Swedish

Sverige har fortfarande världens mest socialt segregerade eller klassuppdelade fackliga rörelse. Det fackliga landskapet har dock förändrats kraftigt. Andelen tjänstemän, kvinnor och invandrare har ökat starkt. Var tionde fackmedlem är numera född utomlands, men skillnaderna är stora mellan olika branscher och regioner. Förutom en relativ koncentration till storstäderna kan en klassmässig polarisering urskiljas bland utlandsfödda löntagare. Arbetarna är klart överrepresenterade: 59 procent av invandrare med anställning jämfört med 45 procent av infödda svenskar (år 2000). Lägre tjänstemän & mellantjänstemän är lika klart underrepresenterade (28 resp. 40 procent) medan de högre tjänstemännen är förhållandevis väl företrädda bland utlandsfödda löntagare (12 procent jämfört med 15 procent bland infödda svenskar - se tabell 6 på sid 89). En klar majoritet av löntagare födda i Sverige är tjänstemän (55 procent). Endast 45 procent har ett arbetaryrke. Den sociala sammansättningen varierar dock starkt mellan olika delar av landet. I storstadsområdena är mer än två tredjedelar av de infödda svenskarna tjänstemän, men knappt varannan i övriga landet (67 resp. 48 procent - se första kolumnen i tabell 7 sid 90). Bland utlandsfödda anställda är andelen tjänstemän avsevärt lägre: i storstäderna 46 procent och i övriga landet 36 procent (andra kolumnen i tabell 7). Om inte invandrarna till stor del varit koncentrerade till storstadsområdena hade genomsnittet för hela riket varit ännu lägre än de 41 procent av invandrarna som idag har ett tjänstemannayrke. Medan en majoritet av de utlandsfödda löntagarna befinner sig i storstäderna (54 procent) gäller det endast drygt var tredje svenskfödd löntagare (35 procent - se tabell 8 sid 91). Nästan två tredjedelar (65 procent) av alla svenskfödda anställda finns således i övriga landet. Och där är arbetarna i majoritet inom denna grupp (52 procent = 100 - 48 procent tjänstemän; se tabell 7 sid 90). Den extremt höga andelen tjänstemän bland infödda svenskar i storstäderna medför att den sociala klyftan mellan invandrare och svenskfödda är som störst i denna regiontyp. Mer än två tredjedelar av storstädernas svenskfödda anställda är tjänstemän (67 procent), medan en majoritet (54 procent) av storstädernas invandrare med anställning har ett arbetaryrke (tabell 8 sid 90). Förutom att påvisa olika sociala skiljelinjer redovisar artikeln den fackliga organisationsgraden och hur den förändrats bland svensk- resp. utlandsfödda. Efter själva artikeln följer ett avsnitt med frågor ställda till författaren och dennes svar vid ett seminarium på Arbetets Museum i Norrköping 5 juni 2001.

Avdelning/ar

  • Sociologi

Publiceringsår

2001

Språk

Svenska

Sidor

76-103

Publikation/Tidskrift/Serie

Klassamhället - förändring, splittring och facklig vanmakt (LO Idédebatts skriftserie, nr 3)

Volym

3

Dokumenttyp

Del av eller Kapitel i bok

Förlag

LO

Ämne

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Nyckelord

  • arbetsmarknad
  • department of sociology
  • sociologiska institutionen
  • sociology
  • sociologi
  • storstäder
  • segregering
  • facklig organisationsgrad
  • tjänstemän
  • fackförening
  • arbetare
  • fackliga organisationer
  • utlandsfödda
  • klass
  • invandrare
  • etnicitet
  • arbetsliv
  • etnicitet
  • klass
  • fackförening
  • segregering
  • invandrare
  • utlandsfödd

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 91-566-1785-2