Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ann Mari Sellerberg

Ann Mari Sellerberg

Professor emerita

Ann Mari Sellerberg

Børn, mad og køn. Børns deltagelse i arbejde og beslutninger i familien

Författare

  • Ann Mari Sellerberg
  • Stine Thorsted

Summary, in Swedish

Maten handlar om vår fysiska överlevnad, men maten har också viktiga sociala funktioner i familjen/hushållet. I vår undersökningen ser vi hur konsumtionen ser ut i familjerna; konsumtionen blir en utbytesprocess mellan barn och föräldrar, mellan flickor och pojkar. Rapporten baserar sig på en empirisk studie med gruppintervjuer med 7-8 åriga barn från fyra nordiska länder, Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Vi undersöker vilken roll barnen har i konsumtionsprocessen. Det rör sig därvid om vilka arbetsmoment barnen tar del i och vilket inflytande de har, samt om det är skillnad på flickors och pojkars inställning när det gäller arbetet med maten i familjen. Vi frågar oss om flickor och pojkar övertar en traditionell arbetsfördelning, så att flickorna blir lika sin mor och pojkarna blir lika sin far?

Första delen av rapporten rör barnens del i beslutsprocesserna kring maten. Vi finner ett utpräglat givar-mottagarförhållande, där barnen är mottagarna och föräldrarna givarna. Vi undersöker förhandlingarna om maten och vi finner att det utövas makt och motstånd i föräldrar-barnrelationen. Konsumtionen innehåller både konflikter och konsensus. Barnen beskriver både uttalade och outtalade förhandlingar. Något är väl inarbetat och annat diskuteras högljutt. Det är en kamp med självständighetsmarkeringar mellan barn och föräldrar, men här finns även ett avslipat samspel i den dagiga interaktionen kring maten.

Empirin visar tydliga fasta system när det gäller måltidernas utseende, och det är dessa fasta system som barnen förhåller sig till. Barnen har där inflytande på vissa avgränsade områden. Barnens inflytande gäller särskilt när det gäller att bestämma efterrätten eller vad ”godisportionen” skall bestå av, och några gånger bestämmer de huvudmålet, men då handlar det om någon viss veckodag. Barnen både anpassar sig och bestämmer, och det samma gäller föräldrarna. Föräldrarollen är präglad båda av lyhördhet och kontroll. Man kan säga att föräldrarna administrerar en relation präglad av motsägelser, mellan det näringsmässiga och den känslomässigt goda måltiden. Föräldrarna har inkorporerat expertkunskaper om näringsmässighet, men de är även en väl utvecklad känslomässig ”lokal” kunskap om vad barnen tycker om.

Andra delen av rapporten behandlar barnens delaktighet i arbetet med maten. Vi ser i undersökningen på barnens deltagande i följande moment: dukning, avdukning och undanplockning, inköp, matlagning. Vi finner att barnens deltagande inte är särskilt omfattande. Vi hänvisar till Bonke (1998) som finner att 7-8-åringar använder ½ timme i veckan på hushållsarbete. I vår undersökning ser vi att barnen är mest aktiva när det gäller borddukning och undanplockning, och allra minst i matlagningen.

Barnen befrias ofta från hushållsarbetet för att ta del i andra aktiviteter. Barnen beskriver hur det förväntas av dem att de skall sköta om sig själva (städa rum, klä av och på sig) de skall medverka till att upprätthålla harmonin kring matbordet och de skall uppföra sig enligt vad som ses som god ton i familjen. Men de förväntas också ta del i fritids- och andra sociala aktiviteter. De uppmuntras till att delta i olika sociala sammanhang och i dessa lära sig att uppföra sig och i förlängningen handlar det om att lära sig att ta del i olika samhälliga sammanhang. Detta resultat kan fördjupas i Bonkes (1998) perspektiv. Han finner sociala skillnader när det gäller vilka uppgifter som barnen förväntas utföra.

Slutligen diskuterar vi den traditionella arbetsdelning som generellt råder mellan könen då det gäller arbetet med maten. Finns den också i barnens deltagande och i deras inställning till arbetet? Här finner vi att fickor i alla åldersgrupper bidrar mer än pojkar (Bonke, 2000). Vi finner även en skillnad i inställning till arbetet med maten mellan flickor och pojkar. Flickorna uttrycker en större kunskap och ett större intresse än pojkarna. Hos en del pojkar finns ett starkt motstånd mot de pålagda arbetsuppgifterna. Resultaten visar i denna mening på att det sker en reproduktion av könsrollerna genom konsumtionens socialisering. Men vi finner också en tendens till öppenhet i dessa strukturer. Förklaringen till detta finner vi bl a i de nya lösare familjestrukturer och att barnen generellt i denna ålder (7-8 årsåldern) inte ses som en avlastande resurs i hushållsarbete.

Avdelning/ar

  • Sociologi
  • Sociologiska institutionen

Publiceringsår

2006

Språk

Danska

Publikation/Tidskrift/Serie

TemaNord

Volym

TemaNord 2006:519

Dokumenttyp

Rapport

Förlag

Nordiska ministerrådet

Ämne

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Nyckelord

  • Nordic countries
  • gender
  • kön
  • mat
  • Nordiska ministerrådet
  • food
  • Norden
  • barn
  • children
  • konsumtion
  • consumption

Status

Published

Report number

TemaNord 2006:519

Forskningsgrupp

  • Sociology of Everyday Life

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 92-883-1292-0