Anna-Lisa Linden
Professor emerita
Energimarknadens hushållskunder
Författare
Redaktör
- Birgitta Johansson
- Britt Olofsdotter
- Conny Rolén
- Björn Sellberg
Summary, in Swedish
Länge har teknikfrågorna uppmärksammats när det gäller energieffektivisering. Beteendefrågorna har kommit i skymundan, eftersom effektiviseringspotentialerna bedömts mycket stora med mera energieffektiv teknik. De senaste årens forskning kring människors energibeteende har visat på mycket stora variationer i energibeteende mellan olika typer av hushåll och olika individer. Samtidigt kan man konstatera att energieffektiviseringspotentialen när det gäller beteendeförändringar ligger på nästan lika höga nivå som för mera energieffektiv teknik.
En vanlig föreställning är att om människor får mera kunskap om hur beteendet påverkar den egna nivån på energikonsumtionen och i förlängningen miljön, så kommer man att ändra både attityder och beteende. Forskningsresultat visar att sambanden mellan kunskap, attityder och beteende sällan är så enkla. De slutsatser man kan med säkerhet kan dra av den hittillsvarande forskningen individers energibeteende inom området är
- information om energieffektivisering i relation till det egna beteendet är mycket viktig,
- information i kombination med hur man använder ny teknik är viktig,
- information som talar om hur mycket energi man använder, feed-back, är viktig.
Till sist, men också allra mest betydelsefullt, är att målgrupper för riktad information måste avgränsas för att nå fram och bli använd av energikonsumenten. Sådana målgrupper för energikampanjer är unga hushåll, medelålders hushåll, äldre hushåll, barnhushåll, hushåll som bor i småhus eller i lägenheter i flerbostadshus och kombinationer av dessa egenskaper. Alla dessa grupper har olika förutsättningar att spara energi och att omsätta ny kunskap i eget beteende. För att ett energisparande beteende dessutom skall behållas över lång tid behöver informationen upprepas, samtidigt som nya argument och ny kunskap förmedlas till energikonsumenten.
En vanlig föreställning är att om människor får mera kunskap om hur beteendet påverkar den egna nivån på energikonsumtionen och i förlängningen miljön, så kommer man att ändra både attityder och beteende. Forskningsresultat visar att sambanden mellan kunskap, attityder och beteende sällan är så enkla. De slutsatser man kan med säkerhet kan dra av den hittillsvarande forskningen individers energibeteende inom området är
- information om energieffektivisering i relation till det egna beteendet är mycket viktig,
- information i kombination med hur man använder ny teknik är viktig,
- information som talar om hur mycket energi man använder, feed-back, är viktig.
Till sist, men också allra mest betydelsefullt, är att målgrupper för riktad information måste avgränsas för att nå fram och bli använd av energikonsumenten. Sådana målgrupper för energikampanjer är unga hushåll, medelålders hushåll, äldre hushåll, barnhushåll, hushåll som bor i småhus eller i lägenheter i flerbostadshus och kombinationer av dessa egenskaper. Alla dessa grupper har olika förutsättningar att spara energi och att omsätta ny kunskap i eget beteende. För att ett energisparande beteende dessutom skall behållas över lång tid behöver informationen upprepas, samtidigt som nya argument och ny kunskap förmedlas till energikonsumenten.
Avdelning/ar
- Sociologi
Publiceringsår
2005
Språk
Svenska
Sidor
46-54
Publikation/Tidskrift/Serie
Energi och bebyggelse. Teknik och politik.
Dokumenttyp
Del av eller Kapitel i bok
Förlag
Formas
Ämne
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Nyckelord
- bebyggelse
- energi
- bostäder
- hushåll
- beteende
- sociologi
- sociology
- värderingar
Status
Published
Forskningsgrupp
- Samhälle, utveckling och miljö
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-540-5934-8