Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Brist på öppenhet om kopplingar mellan läkare och industrin

Bild på läkemedel.
Bild: Mostphotos

En ny studie tar ett samlat grepp kring öppenhet och omfattning av ekonomiska transaktioner mellan läkemedelsindustri och sjukvårdpersonal i nio europeiska länder, däribland Sverige. Studien som är genomförd av en internationell forskargrupp visar att det finns stora brister i redovisningen.

Endast i ett av de undersökta länderna, Storbritannien, finner forskarna att transaktionerna redovisas på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt.
I flera länder, däribland Sverige, som valt ett system för självsanering, där läkemedelsföretagen själva åläggs att stå för redovisningen fungerar det sämst, menar forskarna. De vanligaste bristerna i de här länderna handlar om:

  • Möjligheter för läkarna att välja att inte redovisa sina inkomster från företagen
  • Undantag görs för bjudmiddagar som kan vara vanligt förekommande i vissa länder
  • Avsaknad av sökbara databaser gör redovisningarna svåråtkomliga

- Vi vet från studier från USA att det finns ett samband mellan betalningar till läkare och ökade kostnader och lägre kvalitet när det gäller förskrivningen av läkemedel. Större transparens är ett första steg för att synliggöra den här kopplingen, säger Shai Mulinari, forskare i sociologi vid Lunds universitet. Vår studie visar att ett system där industrin och sjukvården själva ska reglera detta, som i Sverige, fungerar dåligt i jämförelse med system där det är staten som tar ansvaret som i USA och några europeiska länder.

Shai Mulinari påpekar att det visserligen har gjorts betydande förbättringar de senaste åren, men att det fortfarande finns stora brister och skillnader mellan olika länder inom EU:

- Varför ska det vara enkelt för en fransk och en portugisisk patient att ta reda på om deras läkare tar emot pengar från ett läkemedelsföretag medan en svensk patient måste ägna sig åt detektivarbete för att ta reda på samma uppgifter?
Studien som är publicerad i International Journal of Health Policy and Management  understryker att det inte är endast en ökad transparens som behövs utan också restriktioner vad gäller utbetalningarna.

- Pengaflöden som vi vet kan ge otillbörligt inflytande i förskrivningen av läkemedel har inget i den offentliga vården att göra, säger Shai Mulinari, som dock lyfter fram Sverige som ett föredöme för andra länder i det avseendet eftersom läkemedelsindustrin i Sverige valt att inte längre betala för läkares konferensresor och logi. 

Läs studien Sunshine Policies and Murky Shadows in Europe: Disclosure of Pharmaceutical Industry Payments to Health Professionals in Nine European Countries