Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gymnasiebehörighet hänger inte bara på föräldrarnas utbildning eller klass-tillhörighet

Sociologiprofessor Antoinette Hetzler svarar på frågor om gymnasiebehörighet i svt. I gårdagens Lokala Nyheter Skåne förklarade Hetzler hur statistik över behörighet till gymnasiet ska tolkas.

Antoinette Hetzler svarar på frågor i svt.
Professor Antoinette Hetzler svarar på frågor om gymnasiebehörighet i svt.

Var sjätte elev i Sverige har inte behörighet till gymnasiet. I Tomelilla saknar mer än var tredje elev gymnasiebehörighet, vilket är den sämsta siffran i Skåne.

– Jag tycker man ska titta lite nämnare och se vad som ligger bakom statistiken, säger Sociologiprofessor Antoinette Hetzler till svt.

Enligt skolverket hänger elevernas behörighet mycket ihop med föräldrarnas utbildningsnivå.

– I de här skolorna på landsbygden har vi sett att föräldrarnas utbildningsnivå inte är viktiga för skolans resultat. Det måste vara något mer än föräldrarnas utbildning eller klass-tillhörighet, så vi ska inte bara fokusera på det.

– Man ska sätta det i sitt sammanhang. Om det är ett problem som bara är aktuell nu så skulle man forska i vad som har förändrats. Det kan vara att det är ganska många nya elever eller ganska många som har flyttat. Vi behöver titta på och se vem som har flyttat in, vem har flyttat ut och hur har det har påverkat klassen.

Men Tomelillas skolchef tror inte att siffrorna har med nyanlända att göra, enligt svt. Sociologiprofessor Antoinette Hetzler tror att faktorer som stad och land kan ha betydelse, men det är för tidigt att säga.

– Om man vill öka behörigheten måste man analysera om detta är en tendens eller om det är en engångsföreteelse. Om det är en engångsföreteelse så måste hela skolan komma ihop och förstå vad man ska göra så att det inte återkommer nästa år, men om det är en tendens krävs ett helt annat sätt att försöka bearbeta vad som händer i skolan och hur tendensen kan brytas.

Se inslaget på svtplay.se

 

Läs även artikeln Var tredje Tomelillaelev är obehörig till gymnasiet på svt.se
Läs om Antoinette Hetzlers forskning på hennes personliga sida