Au pairer och barnflickor blev vanligare i svenska hem sedan avdrag för hushållsnära tjänster infördes år 2007. Det konstaterar sociologerna Sara Eldén och Terese Anving i boken Nanny Families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden som utkommit på Bristol University Press.
När någon annan tar hand om barn och hushållssysslor minskar stress och familjekonflikter för föräldrarna, som då känner sig som ”bättre föräldrar”. Samtidigt ökar föräldrarnas jämställdhet när båda kan fokusera på karriär och självförverkligande.
”… vi har ju egentligen aldrig behövt gå och handla med våra barn skrikande runt benen. Man har liksom aldrig varit så här riktigt, riktigt trött, eftersom hon [au pairen] också fixar middag till oss så har jag ju liksom, eller min man, aldrig varit tvungna att stå och laga köttbullar och makaroner när alla bara vrålar runt omkring en,” säger en mamma med erfarenhet av flera au pairer.
Många föräldrar tycker att barnflickornas arbete är enkelt och vill att de ska vara som flexibla projektledare som ser familjens behov utan att de påtalas. Barnflickorna tänker också att jobbet ”borde vara” enkelt, men deras redogörelser av vad de faktiskt gör i vardagen antyder att det är fysiskt och emotionellt krävande. Ibland är man anställd, andra gånger en i familjen. För au pairer inneboende hos en familj är det dessutom ofta oklart när arbetsdagen är slut och beroendeställningen till familjen gör det svårt att säga nej till arbete.
Situationen leder till nya former av ojämlikhet inom och mellan familjer. Barnflickans och au pairens arbete att ”göra familj” återskapar den traditionella kvinnorollen, som osynliggörs till följd av hennes prekära situation relaterat till ålder, klass och, i fallet med au pairer, ofta migrationsposition. Jämlikheten mellan familjer riskerar också att minska när jämställdhet och ideal om ett ”gott föräldraskap” blir en fråga om ekonomi.
– Att anställa en barnflicka eller en au pair blir en övre medelklasslösning på livspusslet som lämnar de flesta familjer utanför, samtidigt som det reproducerar ett livsstilsideal med ”kvalitetstid” och ”jämställdhet” som ses som eftersträvansvärt för de flesta, säger Terese Anving.
– Vi menar att när välfärdsländer som Sverige bestämmer sig för att uppmuntra en privat marknad för denna typ av tjänster, så skapar det ojämlikheter mellan de familjer som har råd och de som inte har råd. För trots RUT-avdraget är detta alternativ fortfarande för dyrt för stora grupper.
Studien är en av få på området som inkluderar barnperspektivet. Barnen i studien berättar om positiva erfarenheter av att ha barnflicka eller au pair. Men barn som växer upp med många olika barnflickor och au pairer vittnar också om jobbiga uppbrott och efterföljande svårigheter att ta till sig en ny barnflicka eller au pair.
– Barnens berättelser visar på omsorgens inneboende komplexitet, när man befinner sig i vardagliga omsorgssituationer tillsammans uppstår nära relationer som bygger på ömsesidighet och att man ser det specifika i varandra. Det gör uppbrotten svåra, säger Sara Eldén.
Totalt intervjuade Sara Eldén och Terese Anving 26 barnflickor och au pairer, 28 föräldrar, och 19 barn i projektet. I vissa fall har deltagarna intervjuats vid flera tillfällen. För att fånga omsorgens komplexitet har olika innovativa kvalitativa metoder använts, så som djupintervjuer baserade på dagböcker med de vuxna deltagarna, och koncentriska cirklar och rita-din-dag metoder med barnen.
Därtill har barnpassnings- och au pairmarknaden studerats genom intervjuer med barnpassnings-företag/au pairförmedlingar, kyrkor som anordnar aktiviteter för au pairer, Skatteverket och Migrationsverket.
Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond (Eldén P13-0603:1) och har genomförts vid sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Utvalda publikationer
- Nanny families: Practices of care by nannies, au pairs, parents and children in Sweden; (2019) Bristol University Press
- New ways of doing the ’good’ and gender equal family: Parents employing nannies and au pairs in Sweden; (2016) Sociological Research Online
- Precarious Care Labor: Contradictory Work Regulations and Practices for Au Pairs in Sweden; (2016) Nordic Journal of Working Life Studies
