Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Politikernas åsikter om straffrätt vilar inte på forskning enligt uppsats

STUDENTNYHETER: Den politik som partierna står för, och som stora delar av allmänheten håller med om och stödjer, baseras på antaganden som inte har något vetenskapligt stöd, bekräftas i en av vårens kandidatuppsatser ifrån Kriminologiprogrammet.

Markus Tillmans kandidatuppsats "Straffrätt och politik: En kvalitativ innehållsanalys av riksdagspartiernas straffrättspolitik." är ett försök att utröna vilka bakomliggande antaganden och syften som partiernas politik kännetecknas av och vilar på.

– Min slutsats är att det bland riksdagspartierna till stor del råder en konsensus kring straffrättspolitiken, men att denna politik helt bortser från kriminologisk forskning om straff, säger Markus Tillman.

Vad tycker du att din uppsats säger om dagens samhälle?

– Jag skulle säga att det min uppsats visar - att antaganden om straffrätt som bygger på "sunt förnuft" trumfar forskning - är en del av en utveckling i samhället där experter får allt mindre inflytande. Jag menar dock inte att det beror på att experterna i sig ifrågasätts, utan snarare att det de säger inte överensstämmer med vad samhällets vedertagna antaganden säger.

Markus Tillman har läst riksdagspartiernas partipolitik och valprogram inför riksdagsvalet 2018 och använder sig i uppsatsen av tre olika så kallade straffteorier, nämligen vedergällning, individualprevention och allmänprevention (Andersson & Nilsson).

Utdrag från uppsatsen:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur riksdagspartiernas kriminalpolitik idag förhåller sig till forskning, med fokus på den straffrättsliga delen av kriminalpolitiken. Uppsatsen ämnar även att belysa möjliga bakomliggande förklaringar till detta. För att uppnå dessa syften har två frågeställningar valts ut:

  • Hur överensstämmer riksdagspartiernas straffrättsliga politik med den kriminologiska forskning som finns på ämnet?
  • Vilket stöd finns det för olika förklaringsmodeller till detta förhållande mellan straffrättslig politik och forskning?

Studien visar att riksdagspartiernas straffrättsliga politik kännetecknas av straffskärpningar och kriminaliseringar, som främst utgår ifrån straffteorierna vedergällning, individual- och allmänprevention, vilka har litet eller inget forskningsstöd. Studien visar även att avsaknaden av evidensbaserad forskning i riksdagspartiernas straffrättspolitik kan förklaras utifrån flera olika faktorer, däribland det allmänna rättsmedvetandets ökade inflytande, ett fokus på brottsoffret och dennes rätt till upprättelse vilket anses uppnås genom bestraffning av gärningsmannen, och förespråkandet av höga straff i syftet att visa handlingskraft mot brottsligheten.

Läs Markus Tillmans uppsats på LUP student papers

Kandidatprogrammet i kriminologi är ett samarbete mellan Sociologiska institutionen och Rättssociologiska institutionen. Information om Kriminologiprogrammet finns samlad på Rättssociologiska institutionens webbplats.

Bild på Markus Tillman. Privat.

Markus Tillman har läst Kandidatprogrammet i Kriminologi med Sociologi som huvudämne.

Senaste nyheter

2018-09-19
Människor som fördomsfulla flockvarelser
Människor som fördomsfulla flockvarelser
2018-09-14
Många av SD:s väljare är LO-medlemmar
Många av SD:s väljare är LO-medlemmar
2018-09-12
Gökhan Kaya har disputerat
Gökhan Kaya har disputerat
2018-09-07
Forskare talar om "nya" konflikter inom politiken
Forskare talar om "nya" konflikter inom politiken
2018-07-02
Politikernas åsikter om straffrätt vilar inte på forskning enligt uppsats
Politikernas åsikter om straffrätt vilar inte på forskning enligt uppsats

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Paradisgatan 5, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten