Vad kan du göra med din samhällsvetenskap efter examen?
Även om den akademiska livsstilen tilltalar är det få som kan och orkar bli forskare och föreläsare. Resten får hoppas på en funktion i någon härlig, weberiansk idealbyråkrati. Men vad gör man där?
För att skingra dimman presenterar Sociologiska institutionens samverkanspartners sin verksamhet och vilken nytta de har av samhällsvetare. Den 17 september samlades studenter i grundkurserna i sociologi, socialantropologi och socialpsykologi för att inledningsvis lyssna på Malin Martelius, som bland annat arbetar med frågor som rör våldsbejakande extremism i Malmö stad. En av svårigheterna med arbetet är komplexiteten att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, samtidigt som rätten att ha extrema åsikter ryms inom demokratins.
– Människor i kommunen har rätt att vara radikala och ha extrema åsikter. Olikheter måste samsas på den gemensamma ytan som en kommun är. Det är ingen som har sagt att vara en demokrati är något stillsamt, säger Malin Martelius och tillägger att i arbetet mot våldsbejakande extremism, lokalt såväl som nationellt, återstår mycket att göra för att förebygga och bli bättre på att arbeta mot orsakerna till våldsbejakande extremism. Man saknar effektiva modeller, med stöd i forskning, för att bemöta fenomenen.
Även Annika Eklund, kulturchef i Lunds kommun som både läst kulturvetarlinjen och författarutbildningen vid Lunds universitet, närvarade för att presentera kulturförvaltningens verksamhet. Lunds kulturförvaltning driver ett flertal kulturinstitutioner i staden och sysselsätter 125 personer med varierande kompetens.
– Vi vänder oss till barn, unga och äldre och vill ha ett kulturutbud som känns meningsfullt för alla. Där kan någon som har tränat sig i sociologiska perspektiv komma in och göra analyser och plocka fram strategier för att vi ska utvecklas på rätt sätt. Den som är skolad i sociologin har inte nödvändigtvis sakkunskaper inom kulturområdena och för oss är det en fördel att när någon kan tillföra en utifrånblick.
