Högre utbildningsnivå hos administratörer förändrar den akademiska arbetsplatsen

Bild på skrivbord med laptop, penna, block, kaffekopp och linjal.

Hur har rollen för administratörer vid universitet och högskolor förändrats under 2000-talet? Det redovisar sociologerna Gunnar Olofsson och Ola Agevall i artikeln ”Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor” publicerad i Tidskriften Arkiv.

Framförallt har administratörsgruppen ändrat karaktär till att alltmer ha i uppgift att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet.

Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro.

I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare.

Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning.

Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.

”Administratörerna. Administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor” publicerad i Tidskriften Arkiv (nr 12, 2020).

Läs mer på https://doi.org/10.13068/2000-6217.12.1

 

 

Om artikelförfattarna

  • Gunnar Olofsson är professor i sociologi och knuten till Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Är professor emeriti i sociologi på Institutionen för samhällsstudier vid Linnéuniversitetet. https://lnu.se/personal/gunnar.olofsson/
  • Ola Agevall är professor i sociologi vid Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet. https://lnu.se/personal/ola.agevall/

Om tidskriften

Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys är en vetenskaplig sakkunniggranskad tidskrift för samhällsvetenskap och historia med fokus på kritiska analyser av det moderna samhället och dess framväxt.