I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Social Studies of Science undersöker sociologen Tobias Olofsson hur tidiga pandemiprognoser påverkade policybeslut och samhällsdiskussioner. Studien, med titeln “Predictions, uncertainty, and collective epistemic work: How projected futures informed and misinformed enactments of Covid-19”, belyser det komplexa samspelet mellan vetenskaplig modellering, osäkerhet och kollektivt beslutsfattande.
– Artikeln visar hur en kombination av kontextuella faktorer och en osäker situation – där nya och ibland motstridiga kunskapsrön rapporterades – gjorde att vissa prognoser fick större genomslag än andra, säger Tobias Olofsson.
– Dessa prognoser bidrog till att forma beslut och strategier i takt med att situationen utvecklades, även när de senare visade sig vara felaktiga.
Forskningen understryker vikten av att förstå inte bara vad modeller förutspår, utan också hur de tolkas och används i praktiken. Det är en aktuell påminnelse om att även ofullständiga prognoser kan spela en viktig roll när beslut måste fattas under osäkra tider.
Hur genomfördes studien?
– Genom en kombination av intervjuer med beslutsfattare och experter, samt en detaljerad kartläggning av de politiska beslut, händelser och debatter som ägde rum under pandemin, berättar Tobias Olofsson.
– Vi gjorde även en analys av pressträffar som hölls av Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Vad händer nu?
– Den här artikeln markerar avslutningen på ett flerårigt forskningsprojekt som också har resulterat i en studie om organisationskultur och risktänkandet vid Folkhälsomyndigheten under pandemin, samt utvecklingen av en detaljerad databas som dokumenterar centrala händelser, politiska beslut och samhällsdebatter under covid-19-pandemin i Sverige.
Kort sammanfattning
Artikeln, som är publicerad i den ledande tidskriften Social Studies of Science, undersöker hur prognosmodeller och scenarion både informerade och missinformerade strategiska beslut under Covid-19 pandemins första månader. Artikeln lyfter fram den roll som motstående perspektiv och de modeller som stödde dem hade i de strategier, politiska beslut och debatter som ägde rum under pandemin.
