Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kvinnor tvekar inför att avslöja misshandlande partner

Foto på två ledsna kvinnor. Foto: Ben White, Unsplash.

Svenska kvinnor talar om skammen, hoten och rädslan för att berätta i den nya artikeln "Revealing hidden realities: disclosing domestic abuse to informal others", som undersöker hur avslöjandeprocessen ser ut när det gäller våld i nära relationer. Artikeln är publicerad av Susanne Boethius och Malin Åkerström i Nordic Journal of Criminology, och tillgänglig som Open Access.

En av tre kvinnor

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett fenomen som finns i samhällen över hela världen, i alla socioekonomiska klasser, kulturer och geografiska områden.

Detta sociala problem har länge varit offentligt känt och våld i nära relationer har varit ett aktuellt ämne beträffande  både kriminalisering och socio-politiska insatser i många länder, inte minst i Sverige, där denna studie genomfördes.

Men mycket  lite är känt om den inledande avslöjandeprocessen, när ett offer för våld i nära relationer bryter sin tystnad och berättar för familj, vänner, grannar eller kollegor.

Studien avslöjar dynamiken som resulterar i att de intervjuade kvinnorna berättar om misshandeln, och om variationer i omständigheter som motiverar deras beslut. Studier erbjuder även en insikt i vad som är avgörande för att synliggöra våld i nära relationer för utomstående.

Anledningar till att tveka

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 21 svenska kvinnor och analyserar de interaktionsprocesser och emotionella processer som finns i det första avslöjandet. Skam, hot från förövaren, frågor om vårdnad av barn, rädsla för ökat eller utökat våld, samt hur avslöjandet kommer att påverka deras sociala interaktioner, nämndes som skäl för att tveka inför att avslöja misshandeln till deras sociala nätverk.

Kvinnor som hade planerat avslöjandet hade beslutat sig för att berätta för någon oavsett oro för potentiella negativa resultat, med hänvisning till behovet av emotionellt och praktiskt stöd. Dessa kvinnor berättade för en vald person i en situation som de själva valt.

Ibland var det oplanerat

Kvinnor avslöjade också misshandlen som ett oplanerat svar på en specifik situation som beskrivs som en vändpunkt (turning point). Oplanerade avslöjanden var också ett resultat av att någon i kvinnans nätverk uppmärksammat misshandeln och mer eller mindre tvingat kvinnan att berätta.

Ett doldt brott

Med tanke på att det inte är helt ovanligt med våld i nära relationer, att våldet är olagligt och att samhället offentligt fördömmer det som moraliskt fel, kan det verka som en paradox att många kvinnor inte avslöjar misshandeln och söker hjälp.

Skam, en önskan att skydda förövaren, stigma, skuld och rädsla är några skäl som kvinnor som utsätts för misshandel uppger när de förklarar varför de inte vänder sig till polisen eller söker hjälp från andra officiella institutioner.

På grund av dessa hinder är en stor del av misshandeln inte synlig i officiell statistik. Våld i nära relationer benämns därför ofta som "dold brottslighet". Våld i nära relationer kan också döljas för släktingar, vänner och kollegor.

Susanne Boëthius

Susanne Boëthius är aktiv i forskningsmiljön och nätverket Sociologisk kriminologi. Hon undervisar studenter i sociologisk teori och metod samt är engagerad i kandidatprogrammet i kriminologi.

Bild på Susanne Boetius av Christer Lindberg.

Malin Åkerström

Malin Åkerström är aktiv inom forskningsmiljön och nätverket Sociologisk kriminologi. Forskningsintressen inkluderar kulturkriminologi, sociologisk kriminologi, kulturanalys, gåvor vs korruption och kvalitativa metoder. Hon undervisar i Sociologisk kriminologi och kvalitativ metod.

Malin Åkerström