Nya databasen "Euros for docs" ökar transparensen i läkemedelsindustrin

Publicerad 4 juni 2021

Stetoskop ligger på hög av eurosedlar och piller. Foto: Pixabay.

Nu blir det lättare att se hur mycket pengar en läkare eller annan sjukvårdspersonal får från läkemedelsindustrin, tack vare den nylanserade europeiska databasen Euros for docs. Shai Mulinari, docent på Sociologiska institutionen är en av forskarna som först analyserat databasen. Lanseringen har fått stor uppmärksamhet i europeiska medier.

Varför är det viktigt för dig att jobba med det här?

– Studier från USA och Frankrike till exempel, visar på samband mellan finansiella band och förskrivning av vissa läkemedel, men tyvärr kan vi inte utvärdera detta i Sverige och de flesta andra länderna på grund av mindre transparens, säger Shai Mulinari, docent i sociologi.

– Det är allmänt accepterat att det behövs en ökad transparens, eftersom finansiella relationer kan skapa jävsituationer eller intressekonflikter, men även för att vi som forskare ska få en bättre förståelse för hur relationer mellan industrin och andra aktörer ser ut i olika länder och vilka effekter dessa relationer kan få, både positiva och negativa, säger Shai Mulinari.

Under flera år har läkemedelsindustrin i olika europeiska länder redovisat transaktioner mellan företag och sjukvårdspersonal och organisationer som till exempel sjukhus och universitet, som ett svar på kraven på ökad transparens från omvärlden. Men i de flesta länder i Europa har det varit svårt att få en verklig uppfattning om omfattningen av transaktionerna samt om en enskild läkares arvoden. Varje företag har redovisat en pdf-fil och en överblick har krävt en manuell genomgång av varje pdf.

Databasen Euros for docs lanserades tisdagen 1 juni, och innebär att journalister och forskare nu på ett enklare sätt kan komma åt uppgifter om hur mycket en enskild läkare till exempel fått i arvode från industrin.

Vad är din roll som sociolog i projektet?

– Min roll har varit att analysera databasen och sätta den i ett större sammanhang genom att visa hur den kan vara användbar för forskning kring transparens samt vilka policylösningar som behövs på nationell och Europisk nivå för att ytterligare öka transparensen.

Sociologen Shai Mulinari har inte varit med skapandet av databasen, för det står den franska icke-statliga organisationen "Euros for Docs", som består av ett team på tre ”dataaktivister”.

– De kontaktade mig och Piotr Ozieranski, vid Universitet i Bath, för att se om vi kunde ”testa” databasen innan den lanserades. Detta resulterade i en publikation i tidskriften Health Policy som handlar om icke-forsknings-relaterade samarbeten, till exempel konsultarvoden och konferensresor.

Läs mer om den första analysen av databasen i Shai Mulinaris artikel "Pharmaceutical industry self-regulation and non-transparency: country and company level analysis of payments to healthcare professionals in seven European countries" på sciencedirect.com

– Vi arbetar just nu också med andra publikationer baserade på databasen. I nästa artikel ska vi titta på forskningsrelaterade samarbeten.

Vad är din förhoppning om hur projektet och databasen kommer att utvecklas?

– Min förhoppning är att databasen ska visa på behovet av en Europeiska lagstiftning som ökar transparensen. Det borde inte vara upp till enskilda ”dataaktivister” att sätta ihop en sådan här databas.

Vad har du för förhoppningar om hur den kommer att påverka samarbetet mellan industrin och läkarna?

– Ökad transparens kan förhoppningsvis leda till en diskussion i olika länder om hur samarbetet ser ut. Vissa typer av samarbeten ska kanske fördjupas, till exempel kring forskning, medan andra ska stävjas. Vissa länder har till exempel haft problem med korruption. Vi ser också att det skiljer sig åt ganska mycket mellan länder i hur mycket pengar hälso- och sjukvårdpersonal får av industrin och hur transparent detta är. Vissa länder ligger längre fram medan andra längre bak i utvecklingen, säger Shai Mulinari.