Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vad händer om andelen fackanslutna fortsätter att falla?

Anders Kjellberg på sitt kontor på Sociologiska institutionen. Foto 2019 av Theo Hagman Rogowski.

I den uppmärksammade rapporten ”Den svenska modellen i fara?” slår sociologiprofessor Anders Kjellberg fast att andelen fackligt anslutna sjunkit från 77 till 67 procent sedan 2006, något som – om nedgången fortsätter – på sikt kan skada stora delar av svensk ekonomi.

Förändringen är störst bland arbetare, de yrkesgrupper som traditionellt organiseras av LO-förbunden. Bara 59 procent av arbetarna är med i dag, jämfört med 77 procent 2006. I tjänstemannasektorn ligger organisationsgraden på 72 procent. Att fler tjänstemän än arbetare är med i facket är unikt för Sverige.

Anders Kjellberg skriver att en del av förklaringen till medlemsförlusterna var att avgifterna för a-kassan, som var kopplade till arbetslösheten, höjdes kraftigt 2007 och ökade ytterligare under finanskrisen 2008 och 2009 när arbetslösheten gick upp. Avgiftshöjningen blev speciellt märkbar för yrkesgrupper som drabbades av hög arbetslöshet. Tjänstemannaförbunden TCO, Saco och Ledarna kunde locka medlemmar med inkomstförsäkringar. För många LO-förbund blev det för dyrt, särskilt för de som samlade konjunkturkänsliga sektorer som byggbranschen.

När avgifterna sänktes igen höjdes inte organisationsgraden bland arbetarna. Anders Kjellberg tror att det kan bero på att en majoritet av arbetarna består av grupper som är svåra att organisera. Det är främst de med tidsbegränsade anställningar, ungdomar, utrikes födda och branscher med hög personalomsättning. Som hotell- och restaurangbranschen där andelen fackanslutna sjönk från 52 till 30 procent mellan 2006 och 2018.

Arbetsgivarnas organisationsgrad har däremot varit stabil och ligger i dag på 88 procent. Detta är enligt Anders Kjellberg en viktig förklaring till att nio av tio löntagare omfattas av kollektivavtal.

Risk för oro och protester
Fortsätter fackförbunden att förlora medlemmar i samma takt som de senaste två åren väntas 52 procent av arbetarna och 67 procent av tjänstemännen vara fackligt anslutna 2023.
– Om facket tappar för mycket i anslutning kan det bli nödvändigt att staten sätter minimilönen för enskilda branscher eller hela ekonomin. Dessa skulle då bli beroende av politiska beslut och skulle gälla alla företag vare sig de anställda är med i facket eller ej, säger Anders Kjellberg.

– Det skulle kunna leda till mer oro och spontana protester om man inte kan kanalisera sin frustration genom en fackförening. Nu har vi en fredlig arbetsmarknad med partsreglering av arbetsvillkoren istället för statligt reglerade villkor. Minimilöner sätts genomkollektivavtal och den faktiska lönen ligger ofta en bit över minimilönen, säger Anders Kjellberg.

Om facklig organisering inte engagerar svenska löntagare intresserar det i alla fall medierna. Utöver att Anders Kjellberg medverkat i Sveriges radio P1:s Studio Ett har över 45 artiklar om rapporten publicerats i fack- och dagstidningar sedan 22 maj.

Läs rapporten, publicerad av tankesmedjan Arean idé, på Lunds universitets forskningsportal.

Anders Kjellberg

Anders Kjellberg är professor i sociologi och har arbetat på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet sedan 1978. Hans forskning fokuserar bland annat på fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och partsrelationer.