Bo Isenberg

Den österrikiske författaren och essäisten Robert Musil förser sociologin med väsentliga reflektioner och problemställningar. Musil för fram diskussioner som överskrider konventionella förståelser av moderniteten – sociologins generella analysobjekt. Artikeln fokuserar på två grundläggande kluster av frågor och begrepp i Musils arbete: människans gestaltlöshet och förhållandet mellan förnuft och känsla. Båda problemen är grundläggande i den genuina nittonhundratalserfarenhet som Musil kallar funktionell dumhet: funktionaliseringen av intellektet och dess underkastelse under kollektiva behov hos partiet, rasen, nationen. Artikeln diskuterar Musils teser och argument genom att relatera dem till centrala idéer i den klassiska sociologin (Simmel, Weber, Kracauer, Tönnies, Park). Den klassiska sociologin är i sin tur definierad som en bland andra diskurser i den klassiska moderna reflektionen.