Agerar ett foto?

Summary, in Swedish

I det här kapitlet granskar jag en typ av forskningsansats där icke-mänskliga enheter anses agera. Det handlar inte om att metaforiskt beskriva exempelvis en berättelse som levande, eller göra ett system eller en struktur till grammatiskt subjekt för att understryka dess makt, utan om att betrakta berättelser och system som aktörer jämställda med människor (och vice versa). I actor-network theory anses såväl materiella som immateriella objekt kunna bli aktörer, med handlingsutrymme och initiativkraft. Enligt teoribildningens grundare Bruno Latour bör vi vara öppna för att finna aktörskap i princip överallt. Jag menar att den här teorin är problematisk av åtminstone två skäl: (1) den dynamik och de krafter som ska beskrivas genom utvidgat och multiplicerat aktörskap kan beskrivas mer träffande på andra sätt, och (2) när objekt börjar beskrivas som aktörer faller väsentliga aspekter av begreppet aktörskap bort, varpå återstoden blir blek och uttunnad. Som exempel använder jag Penn Pantumsinchais artikel om armchair detectives från 2018 i tidskriften Information, Communication & Society, en artikel som jag på många sätt tycker är givande. Problemen visar sig på detaljnivå och därför blir min redogörelse ganska detaljerad. Jag jämför sedan med hur begrepp som aktör och handling kan förstås med utgångspunkt hos Herbert Blumer och George Herbert Mead, två portalgestalter inom symbolisk interaktionism.

• Författare: David Wästerfors
• Redaktör: Daniel Möller
• Avdelning/ar: Sociologi
• Publiceringsår: 2021
• Språk: Svenska
• Sidor: 161-178
• Publikation/Tidskrift/Serie: Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2021.
• Fulltext: - 171 kB; Download statistics
• Dokumenttyp: Del av eller Kapitel i bok
• Förlag: Vetenskapssocieteten i Lund
• Ämne: Sociology
• Status: Published
• ISBN/ISSN/Övrigt: ISBN: 978-91-985286-3-3