Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Lugnt på stan? En studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum

Författare:
  • Veronika Burcar Alm
  • David Wästerfors
Publiceringsår: 2007
Språk: Svenska
Sidor:
Volym: 3
Dokumenttyp: Rapport
Förlag: Research Report. Lund: Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University

Abstract english

Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar. Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetsaktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.

Keywords

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
  • sociology
  • sociologi

Other

Published
3
  • Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk-lup-obsolete
  • ISBN: 91-7267-242-0
5 ny
E-post: david [dot] wasterfors [at] soc [dot] lu [dot] se

Universitetslektor

Sociologi

+46 46 222 82 03

202A

31

Studierektor för forskarutbildningen

Sociologiska institutionen

31

David Wästerfors är sociolog och skribent med bred erfarenhet av fältarbete och analys.

Han har forskarutbildning och journalistikutbildning från Lunds universitet och har även läst socialpsykologi och estetisk antropologi vid UCLA, University of California Los Angeles.

Forskningsprojekt

1. Våldets förgrund och bakgrund. Sekventiella och institutionella analyser av våldsfall i statlig ungdomsvård (finansierat av Statens institutionsstyrelse)

2. Tillgänglighetens motstånd. Analyser av avsteg från spatial och social framkomlighet för personer med funktionsnedsättningar (med Kristofer Hansson och Hanna Egard, finansierat av Forte)

3. Brottsutredande medborgare. Digital crowdsourcing i civilt spanings- och underrättelsearbete (med Veronika Burcar Alm och Erik Hannerz, finansierat av VR)


Mindre projekt:

  • Embarrassing ethnography. Studier av genans i fältarbete.

  • Skolsabotage. Fortsatta analyser av skolarbete på särskilda ungdomshem.

  • "They are harsher to me than to my friend who is blonde”. Police critique among ethnic minority youth in Sweden (med Veronika Burcar Alm)

  • Seductive meetings (med Malin Åkerström, Katarina Jacobsson och Erika Andersson Cederholm)

Fältstudier

Jag har gjort fältstudier på statliga ungdomshem (även pågående) och på habiliteringsenheter och -aktiviteter, i en transnationell affärsvärld (se avhandling), på kriminalvårdsanstalter, bland brottsförebyggare i stadsmiljö och i hjärnskadevården. Som student har jag gjort deltagande observation på förskolor (i rollen som vikarie och sk. vapenfri tjänst) och bland västerlänningar i Tjeckien.

Peer reviewed articles

Handledare

Jag har handlett följande doktorander till disputation:

  • Matthias Abelin 2019 (handledare), 
  • Sophia Yakhlef 2018 (handledare),
  • Lisa Flower 2018 (handledare),
  • Annika Capelán 2017 (handledare),
  • Katalin Henriksson 2016 (handledare),
  • Daniel Görtz 2015 (huvudhandledare),
  • Goran Basic 2012 (handledare),
  • Tove Harnett 2010 (formellt handledare, i praktiken huvudhandledare).      

   

Opponentskap

Jag har varit opponent vid följande disputationer: Susanne Liljeholm Hansson 2014 (Göteborg), Lars Fynbo 2013 (Köpenhamn), Sara Uhnoo 2011 (Göteborg)

… och vid följande slutseminarier: Christopher Martin 2019 (Lund), Berit Prack 2016 (Halmstad), Ana Maria Vargas Falla 2016 (Lund), Sofia Enell 2015 (Växjö), Zulmir Bečević 2014 (Linköping), Hilma Holm 2010 (Lund), Weddig Runquist 2009 (Lund), Elizabeth Martinell Barfoed 2008 (Lund).

Högskolepedagogik och uppdrag

Jag har gått följande högskolepedagogiska kurser: Lärarrollen vid universitet och högskola, Genusperspektiv i undervisningen, Teaching and Learning through English, Uppsatshandledning för högskolelärare, Kommunikation i undervisningen, Forskarhandledning. 

Under 2011-2012 deltog jag i kursen Morgondagens forskningsledare.

År 2006-2008 var jag medlem i redaktionen för Sociologisk Forskning.

År 2012-2014 var jag medlem i styrelsen för Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Sandgatan 11, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten