Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Moraliteter i svensk ungdomsvård

Författare:
  • Malin Åkerström
  • David Wästerfors
Redaktör:
  • Lotta Pettersson
  • Tove Pettersson
Publiceringsår: 2012
Språk: Svenska
Sidor: 73-89
Publikation/Tidskrift/Serie: Kontrollens variationer
Dokumenttyp: Del av eller Kapitel i bok
Förlag: Studentlitteratur AB

Abstract english

I en berömd formulering skriver den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963/1991: 17) att avvikande inte ska ses som vare sig patologiskt (sjukligt) definierat eller statistiskt definierat; det är i stället en fråga om regelbrott. Den som avviker bryter mot en uttalad eller underförstådd regel. Vidare skapas regler på särskilda sätt i samhället, menar Becker: vuxna gör regler för barn, män gör regler för kvinnor, vita gör regler för svarta, och så vidare. Regelmakarna är med andra ord minst lika intressanta att studera som regelbrytarna eftersom regelmakarna definierar vad som anses avvikande för kategorier av aktörer med lägre status.

I våra studier av statlig ungdomsvård i Sverige (Basic, Thelander & Åkerström 2009; Wästerfors 2009) har vi funnit skäl att komplicera Beckers teoretiska bild. I stället för att följa den forskartradition som främst uppmärksammar kontroll som vuxna riktar mot unga (på ett relativt enkelriktat sätt) och som främst begripliggör sådan kontroll i termer av regler och regelbrott, vill vi här uppmärksamma kontroll i mer subtila former. Ungdomsvården präglas dels av kontroll inom och mellan olika yrkeskategorier, dels av kontroll som förhandlas fram i vardagligt samspel mellan vuxna och unga. Aktörer med hög status i ungdomsvården gör varandra till föremål för kontroll och den kontroll som unga möter i institutionernas vardag handlar långt ifrån alltid om regler och regelbrott. Det handlar snarare om moraliskt laddade yrkesframträdanden och moraliska förhandlingar: framträdanden som förfäktar ett förespeglat ”rätt” sätt att arbeta respektive förhandlingar om ”rätt” sätt att bete sig.

Beckers grundläggande antagande (att avvikande är en fråga om sociala definitioner och att det kräver en analys av regelskapande) finner vi ingen anledning att ifrågasätta. Men när vi närmar oss konkreta fall i ungdomsvården blir bilden mer komplex:

– aktörer med hög status i ungdomsvården upprätthåller en administrativ hållning gentemot varandra, vilket sätter direkt arbete med unga i skuggan av administrativt arbete;

– den institutionella vardagen präglas av mikropolitik snarare än enbart regeltillämpning, det vill säga unga och vuxna på en behandlingsinstitution förhandlar fram en moralisk ordning i daglig interaktion.

Dessa resultat kan kontrasteras mot ungdomsvårdens officiella självbild. Nya projekt i svensk ungdomsvård antas vara organiserade för ungdomars och samhällets bästa snarare än för byråkrater och deras karriärer, och en ovanifrån dirigerad ordning antas styra ett ungdomshem. Det finns emellertid belägg för motsatserna till dessa antaganden. Yrkesverksamma i ungdomsvården kan engagera sig mer i administrativt arbete än i de ungas livsöden och den dagliga tillvaron på ett ungdomshem kan präglas mer av ett kontrollskapande samspel kring mellanmänskliga bekymmer än enbart formella regler och regelbrott. Trots att ungdomsvård är ett tydligt exempel på formell kontroll rymmer den gott om inslag av informell kontroll. En till synes genomreglerad organisation är inte alltid så formell, om den granskas i detalj.

De ovanstående punkterna utvecklas i var sin avdelning i kapitlet. Därefter sammanfattar vi våra analytiska lärdomar inför fortsatta studier av social kontroll.

Keywords

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
  • regler
  • kriminologi
  • sociologi
  • social kontroll
  • ungdomsvård
  • byråkrati
  • sociology

Other

Published
  • Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk-lup-obsolete
  • ISBN: 978-91-44-07425-2
5 ny
E-post: david [dot] wasterfors [at] soc [dot] lu [dot] se

Universitetslektor

Sociologi

+46 46 222 82 03

202A

31

Studierektor för forskarutbildningen

Sociologiska institutionen

31

David Wästerfors är sociolog och skribent med bred erfarenhet av fältarbete och analys.

Han har forskarutbildning och journalistikutbildning från Lunds universitet och har även läst socialpsykologi och estetisk antropologi vid UCLA, University of California Los Angeles.

Forskningsprojekt

1. Våldets förgrund och bakgrund. Sekventiella och institutionella analyser av våldsfall i statlig ungdomsvård (finansierat av Statens institutionsstyrelse)

2. Tillgänglighetens motstånd. Analyser av avsteg från spatial och social framkomlighet för personer med funktionsnedsättningar (med Kristofer Hansson och Hanna Egard, finansierat av Forte)

3. Brottsutredande medborgare. Digital crowdsourcing i civilt spanings- och underrättelsearbete (med Veronika Burcar Alm och Erik Hannerz, finansierat av VR)


Mindre projekt:

  • Embarrassing ethnography. Studier av genans i fältarbete.

  • Skolsabotage. Fortsatta analyser av skolarbete på särskilda ungdomshem.

  • "They are harsher to me than to my friend who is blonde”. Police critique among ethnic minority youth in Sweden (med Veronika Burcar Alm)

  • Seductive meetings (med Malin Åkerström, Katarina Jacobsson och Erika Andersson Cederholm)

Fältstudier

Jag har gjort fältstudier på statliga ungdomshem (även pågående) och på habiliteringsenheter och -aktiviteter, i en transnationell affärsvärld (se avhandling), på kriminalvårdsanstalter, bland brottsförebyggare i stadsmiljö och i hjärnskadevården. Som student har jag gjort deltagande observation på förskolor (i rollen som vikarie och sk. vapenfri tjänst) och bland västerlänningar i Tjeckien.

Peer reviewed articles

Handledare

Jag har handlett följande doktorander till disputation:

  • Matthias Abelin 2019 (handledare), 
  • Sophia Yakhlef 2018 (handledare),
  • Lisa Flower 2018 (handledare),
  • Annika Capelán 2017 (handledare),
  • Katalin Henriksson 2016 (handledare),
  • Daniel Görtz 2015 (huvudhandledare),
  • Goran Basic 2012 (handledare),
  • Tove Harnett 2010 (formellt handledare, i praktiken huvudhandledare).      

   

Opponentskap

Jag har varit opponent vid följande disputationer: Susanne Liljeholm Hansson 2014 (Göteborg), Lars Fynbo 2013 (Köpenhamn), Sara Uhnoo 2011 (Göteborg)

… och vid följande slutseminarier: Christopher Martin 2019 (Lund), Berit Prack 2016 (Halmstad), Ana Maria Vargas Falla 2016 (Lund), Sofia Enell 2015 (Växjö), Zulmir Bečević 2014 (Linköping), Hilma Holm 2010 (Lund), Weddig Runquist 2009 (Lund), Elizabeth Martinell Barfoed 2008 (Lund).

Högskolepedagogik och uppdrag

Jag har gått följande högskolepedagogiska kurser: Lärarrollen vid universitet och högskola, Genusperspektiv i undervisningen, Teaching and Learning through English, Uppsatshandledning för högskolelärare, Kommunikation i undervisningen, Forskarhandledning. 

Under 2011-2012 deltog jag i kursen Morgondagens forskningsledare.

År 2006-2008 var jag medlem i redaktionen för Sociologisk Forskning.

År 2012-2014 var jag medlem i styrelsen för Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Sandgatan 11, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten