Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Spel som lust och träning. Om tv- och datorspel för barn och ungdomar i habilitering

Författare:
  • David Wästerfors
Publiceringsår: 2009
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne
Volym: 7
Dokumenttyp: Rapport
Förlag: Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne

Abstract english

Utvecklingen av kommersiella tv- och datorspel från så kallade tumspel till spel som styrs av gester och andra kroppsrörelser har inneburit att spelen numera kan användas för träningsändamål. Under 2007 och 2008 drevs projektet SpelTID vid Barn och ungdomshabiliteringen vid Habilitering & Hjälpmedel i Region Skåne. Två projektledare besökte samtliga tio enheter i regionen för att erbjuda tv- och datorspel för barn och ungdomar i habilitering. Projektets ambition har varit att ”skapa en meningsfull, underhållande aktivitet och träning för barn och ungdomar med funktionshinder”. Tv- och datorspelens motiverande, entusiasmerande och salutogena potential har betonats. Syftet har varit att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ”skall få tillgång till en aktivitet som kan ge dem en känsla av att vara moderna och häftiga”. Denna rapport redogör för genomförandet av detta projekt. Rapportens material består främst av etnografiska fältanteckningar från omkring 45 timmars spelträffar

och samtal med 20 medarbetare (sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer,

kuratorer och logopeder). Tre frågor står i centrum: (1) vad säger forskningen om tv- och datorspel i habilitering?, (2) hur organiserades användningen av spelen? och (3) vad inträffar när ungdomar spelar? Tidigare forskning visar att tv- och datorspel ökar deltagarnas motivation i olika habiliteringsprocesser, att spelen uppfattas som roliga och att spelandet kan ge mätbara förbättringar av fysiska förmågor samt stärka spelarnas självförtroende. Spelen kan fungera som ett verktyg eller träningsmedium i habilitering, även om forskarna också understryker att mer kunskap behövs.

SpelTID har organiserats som en serie matchningar. De vuxna har på varierande sätt försökt para ihop spelen med deltagarna eller skräddarsy sättet att spela, för att på så sätt visa upp spelens möjligheter, uppmuntra dem att spela och träna deras förmågor. Matchningarna framstår som avgörande för projektets framgångar. I den mån matchningen lyckas blir personal, anhöriga och barn snabbt övertygade om en habiliteringsvinst; i den mån den inte lyckas (eller saknas) framstår spelandet snarare som en fritidsverksamhet. När spelandet av tv- och datorspel undersöks mer i detalj går det att urskilja en interaktiv dynamik mellan spelaren och spel samt mellan spelaren och dennes omgivning. Tre aspekter av denna dynamik undersöks särskilt: (1) att överträffa sig själv, (2) att förlora sig i spel och (3) att bli mätt på spelande. Rapporten visar att projektet har vunnit sina syften. Tv- och datorspel bildar ett lekfullt sammanhang som adresserar barn och ungdomar på ett sätt som innebär att de temporärt blir befriade från sin vanliga habiliteringsidentitet. De kan identifiera

sig med fantasifigurer, låtsas vara någon annan, testa hur det känns att vara en vinnare och hämta motivation till fysiska rörelser och social gemenskap. Rörelserna motiveras inte av spelarnas funktionsnedsättningar utan av spelen och deras dramaturgi. Spelandets utgångspunkter har inte varit vad barn och ungdomar inte kan utan vad de kan. Genom individuella matchningar kan spelandet samtidigt generera träning. Rapporten visar också att engagemanget i spelen spontant understöds av omgivningen

(genom exempelvis uppmuntran, skämtsam och lekfull retsamhet, påhejande)

samt att eventuellt sviktande intresse för spel kan bemötas av vuxnas försök att på nytt visa upp och blåsa liv i lusten att spela.

Keywords

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
  • sociology
  • disability
  • social psychology
  • tv and computer games
  • sociologi
  • play
  • habilitation

Other

Published
7
  • Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk-lup-obsolete
  • ISBN: 978-91-7261-177-1
5 ny
E-post: david [dot] wasterfors [at] soc [dot] lu [dot] se

Universitetslektor

Sociologi

+46 46 222 82 03

202A

31

Studierektor för forskarutbildningen

Sociologiska institutionen

31

David Wästerfors är sociolog och skribent med bred erfarenhet av fältarbete och analys.

Han har forskarutbildning och journalistikutbildning från Lunds universitet och har även läst socialpsykologi och estetisk antropologi vid UCLA, University of California Los Angeles.

Forskningsprojekt

1. Våldets förgrund och bakgrund. Sekventiella och institutionella analyser av våldsfall i statlig ungdomsvård (finansierat av Statens institutionsstyrelse)

2. Tillgänglighetens motstånd. Analyser av avsteg från spatial och social framkomlighet för personer med funktionsnedsättningar (med Kristofer Hansson och Hanna Egard, finansierat av Forte)

3. Brottsutredande medborgare. Digital crowdsourcing i civilt spanings- och underrättelsearbete (med Veronika Burcar Alm och Erik Hannerz, finansierat av VR)


Mindre projekt:

  • Embarrassing ethnography. Studier av genans i fältarbete.

  • Skolsabotage. Fortsatta analyser av skolarbete på särskilda ungdomshem.

  • "They are harsher to me than to my friend who is blonde”. Police critique among ethnic minority youth in Sweden (med Veronika Burcar Alm)

  • Seductive meetings (med Malin Åkerström, Katarina Jacobsson och Erika Andersson Cederholm)

Fältstudier

Jag har gjort fältstudier på statliga ungdomshem (även pågående) och på habiliteringsenheter och -aktiviteter, i en transnationell affärsvärld (se avhandling), på kriminalvårdsanstalter, bland brottsförebyggare i stadsmiljö och i hjärnskadevården. Som student har jag gjort deltagande observation på förskolor (i rollen som vikarie och sk. vapenfri tjänst) och bland västerlänningar i Tjeckien.

Peer reviewed articles

Handledare

Jag har handlett följande doktorander till disputation:

  • Matthias Abelin 2019 (handledare), 
  • Sophia Yakhlef 2018 (handledare),
  • Lisa Flower 2018 (handledare),
  • Annika Capelán 2017 (handledare),
  • Katalin Henriksson 2016 (handledare),
  • Daniel Görtz 2015 (huvudhandledare),
  • Goran Basic 2012 (handledare),
  • Tove Harnett 2010 (formellt handledare, i praktiken huvudhandledare).      

   

Opponentskap

Jag har varit opponent vid följande disputationer: Susanne Liljeholm Hansson 2014 (Göteborg), Lars Fynbo 2013 (Köpenhamn), Sara Uhnoo 2011 (Göteborg)

… och vid följande slutseminarier: Christopher Martin 2019 (Lund), Berit Prack 2016 (Halmstad), Ana Maria Vargas Falla 2016 (Lund), Sofia Enell 2015 (Växjö), Zulmir Bečević 2014 (Linköping), Hilma Holm 2010 (Lund), Weddig Runquist 2009 (Lund), Elizabeth Martinell Barfoed 2008 (Lund).

Högskolepedagogik och uppdrag

Jag har gått följande högskolepedagogiska kurser: Lärarrollen vid universitet och högskola, Genusperspektiv i undervisningen, Teaching and Learning through English, Uppsatshandledning för högskolelärare, Kommunikation i undervisningen, Forskarhandledning. 

Under 2011-2012 deltog jag i kursen Morgondagens forskningsledare.

År 2006-2008 var jag medlem i redaktionen för Sociologisk Forskning.

År 2012-2014 var jag medlem i styrelsen för Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Sandgatan 11, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten