Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Kamerans konsekvenser. En fallstudie av kameraövervakning mot bilbrott i Landskrona

Författare:
  • David Wästerfors
Publiceringsår: 2006
Språk: Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie: Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund university
Dokumenttyp: Rapport
Förlag: [Publisher information missing]

Abstract english

Kameraövervakning utgör en pågående trend i kommuners och privatpersoners kamp mot brottslighet. Föremålet för denna rapport är ett särskilt fall som sedan april 2004 ansluter till denna trend: övervakningen av parkeringsplatsen på Kasernplan i centrala Landskrona.



Rapporten utgår från statistik, medierapportering, enkätundersökningar samt etnografiskt material (intervjuer och fältanteckningar) för att analysera detta fall. Kontrollagenters erfarenheter av kameror står i centrum men också drabbades berättelser om bilbrott samt ungdomars synpunkter.



Upprinnelsen till kamerorna förefaller vara en stämning bland kommunala aktörer av att ”något måste göras”. Kamerorna har kommit att representera en ”sista utväg” i organiserandet av en viss händelseutveckling kring år 2002: fler anmälda brott på Kasernplan och i hela Landskrona, ny kunskap och statistik om brotten, försök med andra motmedel. I efterhand är bilister överens med polis, socialarbetare och andra aktörer i Landskrona: platsens brottslighet har minskat markant.



I statistiken visar sig installerandet av kameror sammanfalla med en viss nedgång av antalet anmälda bilbrott året före. Nedgången förstärks under kamerornas första år och förefaller fortsätta under 2005. Kamerornas första nio månader rymmer den största minskningen under perioden, en minskning med 64 procent.



I rapporten diskuteras olika tänkbara förklaringar till de lokala svängningarna i bilbrott för att ömsom ifrågasätta, ömsom komplicera tesen om kamerorna som singulär orsak: allmänna trender i hela Landskrona samt Skåne och Sverige, spridning av brott och bilar, den allmänna kampen mot bilbrott och ungdomars brott i Landskrona. Ökningen av bilbrott 2002 och minskningen från 2003 visar sig ingå i större trender. Det är först när statistiken begränsas till kamerornas plats som deras betydelse framgår; i ett vidare sammanhang drunknar ”kameraförklaringen” i större trender.



Likväl har ingen ny geografisk koncentration av anmälningar infunnit sig i Landskrona efter installerandet av kameror, vilket gör att Kasernplans kameror kan definieras som en platsbunden framgång.



Rapporten analyserar även de nya kamerornas roll i kontrollagenters ”diagnostiska ramar”, det vill säga polisers och socialarbetares sätt att föreslå lösningar på bilbrott och ungdomsbrott. Medan kameror betraktas som ett ”verktyg” i polisiärt arbete (för att samla in bevismaterial och förbättra utredningar) betraktas de som ointressanta eller tecken på vanmakt i socialt arbete. I undersökningens material finns emellertid avvikande exempel, såsom användning av kameror i socialt arbete.



Vidare analyseras problematiken kring identifiering. Polis och andra aktörer förväntar sig att en filmad gärningsman ska kunna identifieras och riktar ibland därför kritik mot tekniken. Vid två tillfällen har bilar stulits utan att de skyldiga gripits. Vid ett annat tillfälle, däremot, fälldes två personer med hjälp av kamerorna som kompletterande bevisning. Identifieringspotentialen bygger på polisers kännedom om lokala kriminella: en redan känd person kan ”kännas igen”, en okänd person kan gå fri.



Trots att kamerornas officiella mål rör avskräckning och igenkänning är bilparkerare på Kasernplan många gånger övertygade om att de syftar till identifiering. Ungdomar förefaller utgå från detsamma: kamerorna gör det lättare att ”fånga dem”, man ”fastnar på kameran”, kameran ”ser”, ”dom ser en”, man kan ta reda på ”vem som gjort det”. En del av kamerans makt består av tron på identifiering, en del av kamerans svaghet består av tvivel på detsamma.



Slutligen analyseras bilparkerares syn på kameror och bilbrott. I en enkät till 150 personer svarade 97 procent att de inte ansåg sin personliga integritet störd av kamerorna. Respondenternas sätt att svara – med emfas och markeringar av att övervakningen inte gäller dem själva – antyder ett engagemang i en vidare samhällsdialog. Man vill försvara kamerorna mot en välkänd integritetskritik.



Det faktum att övervakningen av Kasernplan konstruerats som tydlig i moraliskt hänseende – någon parkerar en bil, någon annan gör inbrott och stjäl – kan ses som en förklaring till bilisternas ståndpunkt. Inte heller ungdomar i en näraliggande fritidsgård förefaller känna sig kränkta av kamerorna; här betraktas de snarare som oväsentliga.



Landskronabors gillande av kameror kunde trots det kombineras med viss beklagan. ”Det behövs nog tyvärr”, kan man säga, eller ”det är hemskt att världen har blivit så”. Kritiken vänder sig då inte mot kamerorna utan vad de symboliserar.

Keywords

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
  • surveillance car related crimes criminology

Other

Published
  • Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk-lup-obsolete
5 ny
E-post: david [dot] wasterfors [at] soc [dot] lu [dot] se

Universitetslektor

Sociologi

+46 46 222 82 03

202A

31

Studierektor för forskarutbildningen

Sociologiska institutionen

31

David Wästerfors är sociolog och skribent med bred erfarenhet av fältarbete och analys.

Han har forskarutbildning och journalistikutbildning från Lunds universitet och har även läst socialpsykologi och estetisk antropologi vid UCLA, University of California Los Angeles.

Forskningsprojekt

1. Våldets förgrund och bakgrund. Sekventiella och institutionella analyser av våldsfall i statlig ungdomsvård (finansierat av Statens institutionsstyrelse)

2. Tillgänglighetens motstånd. Analyser av avsteg från spatial och social framkomlighet för personer med funktionsnedsättningar (med Kristofer Hansson och Hanna Egard, finansierat av Forte)

3. Brottsutredande medborgare. Digital crowdsourcing i civilt spanings- och underrättelsearbete (med Veronika Burcar Alm och Erik Hannerz, finansierat av VR)


Mindre projekt:

  • Embarrassing ethnography. Studier av genans i fältarbete.

  • Skolsabotage. Fortsatta analyser av skolarbete på särskilda ungdomshem.

  • "They are harsher to me than to my friend who is blonde”. Police critique among ethnic minority youth in Sweden (med Veronika Burcar Alm)

  • Seductive meetings (med Malin Åkerström, Katarina Jacobsson och Erika Andersson Cederholm)

Fältstudier

Jag har gjort fältstudier på statliga ungdomshem (även pågående) och på habiliteringsenheter och -aktiviteter, i en transnationell affärsvärld (se avhandling), på kriminalvårdsanstalter, bland brottsförebyggare i stadsmiljö och i hjärnskadevården. Som student har jag gjort deltagande observation på förskolor (i rollen som vikarie och sk. vapenfri tjänst) och bland västerlänningar i Tjeckien.

Peer reviewed articles

Handledare

Jag har handlett följande doktorander till disputation:

  • Matthias Abelin 2019 (handledare), 
  • Sophia Yakhlef 2018 (handledare),
  • Lisa Flower 2018 (handledare),
  • Annika Capelán 2017 (handledare),
  • Katalin Henriksson 2016 (handledare),
  • Daniel Görtz 2015 (huvudhandledare),
  • Goran Basic 2012 (handledare),
  • Tove Harnett 2010 (formellt handledare, i praktiken huvudhandledare).      

   

Opponentskap

Jag har varit opponent vid följande disputationer: Lina Lundström 2020 (Stockholm), Susanne Liljeholm Hansson 2014 (Göteborg), Lars Fynbo 2013 (Köpenhamn), Sara Uhnoo 2011 (Göteborg).

… och vid följande slutseminarier: Richard Gäddman Johansson 2020 (Uppsala), Christopher Martin 2019 (Lund), Berit Prack 2016 (Halmstad), Ana Maria Vargas Falla 2016 (Lund), Sofia Enell 2015 (Växjö), Zulmir Bečević 2014 (Linköping), Hilma Holm 2010 (Lund), Weddig Runquist 2009 (Lund), Elizabeth Martinell Barfoed 2008 (Lund).

Högskolepedagogik, andra kurser och uppdrag

Jag har gått följande högskolepedagogiska kurser: Lärarrollen vid universitet och högskola, Genusperspektiv i undervisningen, Teaching and Learning through English, Uppsatshandledning för högskolelärare, Kommunikation i undervisningen, Forskarhandledning. 

Under 2011-2012 gick jag kursen Morgondagens forskningsledare.

År 2006-2008 samt 2017-2019 var jag medlem i redaktionen för Sociologisk Forskning.

År 2012-2014 var jag medlem i styrelsen för Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Under 2019-2020 gick jag kursen Litterärt skrivande vid Malmö Folkhögskola.

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Sandgatan 11, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten