Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Wästerfors, David (2010) ”Alla tror att det är krig....” Om barns och vuxnas förhållande till tv- och datorspel i habiliteringen

Författare:
  • David Wästerfors
Publiceringsår: 2010
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: FoU Rapport nr 7
Volym: 2010: 7
Dokumenttyp: Rapport
Förlag: Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten, Region Skåne

Abstract english

Denna rapport är en fristående och diskuterande fortsättning på rapporten Spel

som lust och träning (2009), som redogjorde för projektet SpelTID. Projektet

gick ut på att presentera och prova tv- och datorspel för barn och ungdomar i

habilitering inom Region Skåne under 2007 och 2008 och resulterade året därpå

i Spelkällan, ett kunskapscentrum i Lund som ska underlätta användningen

av tv- och datorspel i habilitering.



Spelen är inte så kallade tumspel utan bygger på mer avancerade kroppsrörelser.

Ett bowlingspel, till exempel, kräver att spelaren svingar en handenhet med hela

armen som om han eller hon hade ett riktigt bowlingklot i handen och ett dansspel

kräver att spelaren flyttar fötterna snabbt på en matta.



Rapporten använder sig av kvalitativt material (intervjuer och observationer)

från såväl speltillfällen som samtal efter projektets avslutning. Den teoretiska

ugångspunkten är Aaron Antonovskys (1987/2005) salutogena perspektiv,

även om hans begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet används

på ett mer konstruktionistiskt och kvalitativt sätt. Här handlar det inte om att

kvantifiera eller individualisera den känsla av sammanhang (KASAM) som en

alternativ habiliteringsform kan erbjuda utan om att undersöka hur denna känsla

kan understödjas respektive inte understödjas genom barns och vuxnas sociala

samspel kring och yttranden om spelen. Hur kan tv- och datorspel göras begripliga,

hanterbara och meningsfulla, och när uppfattas de på motsatt sätt?



Rapporten visar att barns känsla av sammanhang när det gäller tv- och datorspel

ter sig starkare än vuxnas. Barn visar på flera sätt att de betraktar spelen som begripliga (tydliga och förnuftsmässigt gripbara samt relativt förutsägbara), inte bara i allmänhet utan även - till viss del - som habiliteringsverktyg. Barn står inte handfallna eller frågande inför spelen utan förstår snabbt vad de går ut på och hur de ska spelas. De tvekar inte utan ger sig gärna i kast med spelen och tar gärna emot hjälp och stöd från projektledarna för att spelen ska bli hanterbara, trots olika funktionsnedsättningar.



Habiliteringspersonal, å sin sida, ser inte alltid spelen som lika begripliga och

kan vara mer osäkra på hur de fungerar, vilket barn kan betrakta som typiskt för

vuxna. Personal kan oroa sig för barns och egen räkning när det gäller hög belastning

och tycks inte kunna ”reda sig” lika enkelt som barn. Tekniskt krångel, ”farliga” spel och alltför höga hastigheter tillhör orosmomenten, utifrån vuxnas perspektiv.



Projektledarna har inte mött barn som klagat på hög hastighet eller alltför stor

spänning i spelen. De uppfattar hanterbarhet som ett större problem för vuxna än för barn. Även vikten av att vara uppdaterad på spelmarknaden diskuteras i rapporten som en fråga om hanterbarhet.



Barn tillskriver spelen rikligt med betydelser. De betraktas som roliga och nyttiga

och träningen anses bli roligare med spel. Barn kan specificera ”det roliga” och förbinda det med träning. Även medbestämmande förknippas med spelen, vilket Antonovsky urskiljer som i allmänhet avgörande för skapandet av meningsfullhet.



Bland habiliteringspersonal framstår meningen med spelen som svagare. Å ena sidan är man positivt inställd till spelen, å andra sidan ser man inte alltid träningspotentialen i dem. Vuxna kan i den bemärkelsen tillskriva spelen

en enklare mening än vad barn gör.



Avslutningsvis diskuterar rapporten hur organisationer generellt sett kan ta emot

innovationer och nya metoder genom ambivalens, vilket återfinns när det gäller

tv- och datorspel i habilitering, samt hur barn och vuxna förhåller sig till ny teknik. Att vara osäker eller valhänt inför ny teknik tycks främst förknippas med att

vara vuxen.



Rapporten innehåller också en sammanfattning av projektet SpelTID, rekommendationer

för fortsatt användning av tv- och datorspel i habilitering och en teoretisk

diskussion av hur Antonovskys salutogena perspektiv kan tolkas i en habiliteringskontext.

Keywords

  • Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
  • habilitation
  • disability
  • interaction
  • tv and computer games
  • play
  • salutogenesis
  • training
  • sociologi
  • sociology

Other

Published
2010: 7
  • Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk-lup-obsolete
  • ISBN: 978-91-7261-219-8
5 ny
E-post: david [dot] wasterfors [at] soc [dot] lu [dot] se

Universitetslektor

Sociologi

+46 46 222 82 03

202A

31

Studierektor för forskarutbildningen

Sociologiska institutionen

31

David Wästerfors är sociolog och skribent med bred erfarenhet av fältarbete och analys.

Han har forskarutbildning och journalistikutbildning från Lunds universitet och har även läst socialpsykologi och estetisk antropologi vid UCLA, University of California Los Angeles.

Forskningsprojekt

1. Våldets förgrund och bakgrund. Sekventiella och institutionella analyser av våldsfall i statlig ungdomsvård (finansierat av Statens institutionsstyrelse)

2. Tillgänglighetens motstånd. Analyser av avsteg från spatial och social framkomlighet för personer med funktionsnedsättningar (med Kristofer Hansson och Hanna Egard, finansierat av Forte)

3. Brottsutredande medborgare. Digital crowdsourcing i civilt spanings- och underrättelsearbete (med Veronika Burcar Alm och Erik Hannerz, finansierat av VR)


Mindre projekt:

  • Embarrassing ethnography. Studier av genans i fältarbete.

  • Skolsabotage. Fortsatta analyser av skolarbete på särskilda ungdomshem.

  • "They are harsher to me than to my friend who is blonde”. Police critique among ethnic minority youth in Sweden (med Veronika Burcar Alm)

  • Seductive meetings (med Malin Åkerström, Katarina Jacobsson och Erika Andersson Cederholm)

Fältstudier

Jag har gjort fältstudier på statliga ungdomshem (även pågående) och på habiliteringsenheter och -aktiviteter, i en transnationell affärsvärld (se avhandling), på kriminalvårdsanstalter, bland brottsförebyggare i stadsmiljö och i hjärnskadevården. Som student har jag gjort deltagande observation på förskolor (i rollen som vikarie och sk. vapenfri tjänst) och bland västerlänningar i Tjeckien.

Peer reviewed articles

Handledare

Jag har handlett följande doktorander till disputation:

  • Matthias Abelin 2019 (handledare), 
  • Sophia Yakhlef 2018 (handledare),
  • Lisa Flower 2018 (handledare),
  • Annika Capelán 2017 (handledare),
  • Katalin Henriksson 2016 (handledare),
  • Daniel Görtz 2015 (huvudhandledare),
  • Goran Basic 2012 (handledare),
  • Tove Harnett 2010 (formellt handledare, i praktiken huvudhandledare).      

   

Opponentskap

Jag har varit opponent vid följande disputationer: Susanne Liljeholm Hansson 2014 (Göteborg), Lars Fynbo 2013 (Köpenhamn), Sara Uhnoo 2011 (Göteborg)

… och vid följande slutseminarier: Christopher Martin 2019 (Lund), Berit Prack 2016 (Halmstad), Ana Maria Vargas Falla 2016 (Lund), Sofia Enell 2015 (Växjö), Zulmir Bečević 2014 (Linköping), Hilma Holm 2010 (Lund), Weddig Runquist 2009 (Lund), Elizabeth Martinell Barfoed 2008 (Lund).

Högskolepedagogik och uppdrag

Jag har gått följande högskolepedagogiska kurser: Lärarrollen vid universitet och högskola, Genusperspektiv i undervisningen, Teaching and Learning through English, Uppsatshandledning för högskolelärare, Kommunikation i undervisningen, Forskarhandledning. 

Under 2011-2012 deltog jag i kursen Morgondagens forskningsledare.

År 2006-2008 var jag medlem i redaktionen för Sociologisk Forskning.

År 2012-2014 var jag medlem i styrelsen för Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Sandgatan 11, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten