Linn Alenius Wallin
Doktorand
Bonusbarnbarn och deras mor- och farföräldrar
Författare
Summary, in Swedish
Sedan 70-talet har antalet separationer i Sverige ökat med många ombildade familjer till följd. Människor i alla åldrar möter nya partners vilket ofta innebär att också den nya partnerns familjerelationer blir del av ens liv och skapar komplexa familjerelationer i flera led. Nästan hälften av alla frånskilda svenskar är idag i åldrarna 60+ och många av dem lever i, eller har någon gång levt i, ombildade familjer under sitt liv (Bildtgård & Öberg 2014). Detta innebär att sannolikheten för att få bonusbarn ökar i ett livsloppsperspektiv. I detta avhandlingsprojekt undersöker jag hur barn och äldre gör omsorg mellan generationer i familjer där familjemedlemmarna inte är biologiskt släkt: Vad har bonusrelationerna mellan bonusbarnbarn och deras bonusmor/farföräldrar för betydelser i deras vardag och ur ett livsperspektiv?
Forskningen bygger på djupintervjuer med 11 bonusbarnbarn, 5-19 år och 11 bonusmor/farföräldrar i åldrarna 65-83. Även andra metoder så som ”rita din dag”, närhetscirklar och dagboksanteckningar har använts. Teoretiskt utgår jag bland annat från David Morgans (2011) teori om ”doing family” och Carol Smarts (2007) ”personal life” teori. Att vara bonusfar/morförälder eller bonusbarnbarn kan vara alltifrån en relation där personerna knappt (eller aldrig) träffas till att de är väldigt involverade i varandras liv. Bonusrelationer varierar stort när det gäller faktorer som engagemang, intresse, krav, beroende, omsorgsgivande och omsorgstagande. Synen på bonusrelationen tycks skilja sig åt mellan barnbarnsgenerationen och den äldre generationen. Där faktorer som rättvisa, samhörighet, kön, klass, ålder och mellangenerationens (det vill säga föräldrarnas) inblandning sätter ramar kring bonusrelationen. Relationen mellan bonusbarnbarnen och bonusmor/farföräldern kan ses som en vald, men samtidigt villkorad relation. I den här studien visar de olika intervjupersonernas narrativ ett flertal olika sätt att göra bonusrelationer på och blottlägger normer och ideal kring omsorg och interventioner mellan generationer, både vad det gäller bonus- och biologiska släktskap. Informanternas berättelser visar på möjligheter och begränsningar som finns i bonusrelationerna, och hur olika betydelser dessa relationer får för de inblandade. Men berättelserna visar även på skörhet och svårigheter i komplexa släktskaps relationer - när det gäller bonusrelationer men också mellan personer som är biologiskt släkt.
Forskningen bygger på djupintervjuer med 11 bonusbarnbarn, 5-19 år och 11 bonusmor/farföräldrar i åldrarna 65-83. Även andra metoder så som ”rita din dag”, närhetscirklar och dagboksanteckningar har använts. Teoretiskt utgår jag bland annat från David Morgans (2011) teori om ”doing family” och Carol Smarts (2007) ”personal life” teori. Att vara bonusfar/morförälder eller bonusbarnbarn kan vara alltifrån en relation där personerna knappt (eller aldrig) träffas till att de är väldigt involverade i varandras liv. Bonusrelationer varierar stort när det gäller faktorer som engagemang, intresse, krav, beroende, omsorgsgivande och omsorgstagande. Synen på bonusrelationen tycks skilja sig åt mellan barnbarnsgenerationen och den äldre generationen. Där faktorer som rättvisa, samhörighet, kön, klass, ålder och mellangenerationens (det vill säga föräldrarnas) inblandning sätter ramar kring bonusrelationen. Relationen mellan bonusbarnbarnen och bonusmor/farföräldern kan ses som en vald, men samtidigt villkorad relation. I den här studien visar de olika intervjupersonernas narrativ ett flertal olika sätt att göra bonusrelationer på och blottlägger normer och ideal kring omsorg och interventioner mellan generationer, både vad det gäller bonus- och biologiska släktskap. Informanternas berättelser visar på möjligheter och begränsningar som finns i bonusrelationerna, och hur olika betydelser dessa relationer får för de inblandade. Men berättelserna visar även på skörhet och svårigheter i komplexa släktskaps relationer - när det gäller bonusrelationer men också mellan personer som är biologiskt släkt.
Avdelning/ar
- Sociologi
Publiceringsår
2022-03-16
Språk
Svenska
Länkar
Dokumenttyp
Konferensbidrag
Ämne
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Nyckelord
- bonusrelationer
- förföräldrar
- bonusbarnbarn
- generation
- bonusförföräldrar
Conference name
Sociologidagarna
Conference date
2022-03-16 - 2022-03-18
Conference place
Uppsala, Sweden
Status
Published