Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Olle Frödin, privat foto

Olle Frödin

Universitetslektor

Olle Frödin, privat foto

Arbetskraftsmigration från tredje land i låglöneyrken

Författare

  • Olle Frödin
  • Anders Kjellberg

Summary, in Swedish

Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har antalet beviljade nya arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna successivt minskat såväl i Stockholm som i Sverige i dess helhet. Tänkbara förklaringar diskuteras i artikeln. De tio vanligaste länderna som arbetskraftsmigranterna kommer från redovisas år för år och summerat för hela perioden 2009-2015. Den summerade listan toppas av Kina följt av Turkiet, Syrien, Irak, Thailand, Bangladesh, Mongoliet, Egypten, Pakistan och Iran. Hos arbetskraftsinvandrarna från Kina, som i Stockholm nästan utan undantag var kockar 2012, kunde i så gott som samtliga fall konstateras en etnisk/nationell koppling mellan migranten och arbetsgivaren.

Avdelning/ar

  • Sociologi

Publiceringsår

2017-03-14

Språk

Svenska

Sidor

84-102

Publikation/Tidskrift/Serie

Arbetsmarknad & Arbetsliv

Volym

23

Issue

1

Dokumenttyp

Artikel i tidskrift

Förlag

Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet

Ämne

  • Sociology

Nyckelord

  • arbetskraftsmigration
  • arbetskraftsinvandring
  • migration
  • arbete
  • tredje land
  • arbetstillstånd
  • låglöneyrke
  • lågkvalificerad
  • arbetskraft
  • bristyrke
  • kock
  • köksbiträde
  • restaurangbiträde
  • städare
  • restaurangbranschen
  • städbranschen
  • asyl
  • asylsökande
  • spårbyte
  • uppehållstillstånd
  • Kina
  • Turkiet
  • Mongoliet
  • Bangladesh
  • Syrien
  • Irak
  • kollektivavtal
  • hängavtal
  • Hotell & Restaurang
  • Fastighets
  • sociologi
  • sociology
  • organisationsgrad
  • Visita
  • Almega
  • informalisering
  • prekariat
  • ofria arbetare
  • Migrationsverket
  • etnicitet

Status

Published

Projekt

  • Labour Migration, Trade Unions and Employers
  • Arbetskraftsmigration, fack och arbetsgivare
  • Forskningsprojekt om arbetskraftsinvandring från tredje land: sammanfattning av resultaten

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 1400-9692