Med utgångspunkt i senare års proteströrelser i Hongkong och de sätt på vilka demonstranterna tillägnade sig, och omvandlade, olika urbana rum till platser för offentliga diskurser, hävdar avhandlingen att vardagliga strider om användningen och utvecklingen av det offentliga rummet är av avgörande betydelse för stadens framtida politiska strider.
Som ett resultat av den nyliberala kapitalismens expansion har kommodifieringen av det urbana rummet inte bara förvärrats utan också blivit mer omfattande och urskillningslös. Kommodifiering kan sägas vara den process som omvandlar människor, idéer, tjänster och varor till produkter, på ett liknande sätt så som kommersialisera.
Även om befintliga undersökningar som betonat privatisering och kommersialisering fortfarande är mycket viktiga, kan man hävda att de inte längre räcker till för att fånga de exploaterande motiven och praktikerna för det offentliga rummet.
Anledningarna finns bland annat i det offentliga rummets ökande betydelse för stadsutvecklingen liksom i de alltmer komplexa och dynamiska modellerna för finansiering, ägande och förvaltning. I stället för att fokusera på offentligt ägande och kommersiell användning av offentliga platser, argumenterar avhandlingen för att en bredare konceptualisering av kommodifieringen av offentliga platser är avgörande för blottläggandet av såväl mångskaliga socio-spatiala betydelser som kopplingen till andra urbana processer. Genom att ompröva kommodifieringsprocesser i förhållande till det offentliga rummet vill denna avhandling visa på kopplingarna mellan kapitalistiska produktivkrafter och utvecklingen och produktionen av det offentliga rummet.
Avhandlingen börjar med att undersöka kommodifieringen av vardagslivets offentliga rum i Hongkong, och även om inspiration till ett alternativt offentligt rum kan hämtas från platser där politiska kontroverser och strider utspelar sig, är det i sista hand på de platser där vardaglivet äger rum som rätten till staden kan formuleras och förverkligas.
Avhandlingens empiriska fall är centrerade kring tre olika offentliga platser i Hongkong samt till de platser där protester från The Umbrella Movement respektive Anti-ELAB-rörelsen ägde rum.
Genom att använda en kombination av etnografiska metoder på plats och digitala etnografiska metoder undersöker studien den sociala produktionen av olika offentliga rum i Hongkong. De viktigaste datakällorna för studien är deltagande observationer, intervjuer, dokument, bilder från live stream och forum på nätet. Fallstudierna beskrivs och analyseras i de fyra artiklar som ingår i avhandlingen.
Fakultetsopponent under disputationen var professor Miguel A. Martínez från Institute for Housing and Urban Research, Uppsala universitet och betygsnämnden bestod av:
- Docent Hoai Anh Tran, Department of Urban Studies, Malmö universitet
- Professor Marina Svensson, Centre for East and South-East Asian Studies, Lunds universitet
- Docent Sébastien Tutenges, Sociologiska institutionen, Lunds universitet
Ordförande var docent och huvudhandledare Bo Isenberg, Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Även Erik Hannerz, biträdande universitetslektor vid Sociologiska institutionen har varit handledare.