Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Agneta Mallén
In English

Agneta Mallén

Universitetslektor

In English
Agneta Mallén
Kontaktinformation
  • E-post: agneta [dot] mallen [at] soc [dot] lu [dot] se
Organisation
  • Sociologi
  • Besöksadress: Sociologiska Institutionen, Bredgatan 26, Lund
  • Hämtställe: 31
Webbplats
Andra roller
  • Universitetslektor
    Sociologi

Främsta forsknings- eller undervisningsområden

  • Kriminologi
  • Undervakning (sousveillance) och medborgarjournalistik
  • Kriminalitet och brottskontroll på Åland
  • Tidiga samordnade insatser (TSI)
  • Trygghet och rädsla för brott

 

Pågående forskning

Tidiga samordnade insatser för barn som kan utsättas för eller hamna i kriminalitet

Studien diskuterar och analyserar samverkansprocesser i ett pilotutvecklingsprojekt, en tidig samordnad insats och bygger på den s.k. Skottlandsmodellen. Tidiga samordnade insatser innebär att personal från skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst samarbetar med målet att skapa en helhet kring insatser för barn och unga som är i behov av stöd från flera aktörer. Det ställer krav på att deltagarna utvecklar kunskap och kompetens om långsiktig samverkan och samordning. Målgruppen för pilotprojektet Trygga barnet är barn och unga i Malmö stad under 16 år som visar tidiga tecken på vad man kallar ogynnsam utveckling. I pilotprojektet samverkar barnhälsovård, förskola, grundskola, barnpsykiatri och socialtjänst. Skottlandsmodellen bygger på idén att verksamheterna har en gemensam struktur – gemensamma verktyg, yrkesroller och en gemensam terminologi – som ska underlätta för alla barn och unga att bli upptäckta och att få stöd tidigt vid vad som beskrivs som en ogynnsam utveckling.
 

Fängelse på finska

Åland är ett enspråkigt svenskt, autonomt landskap som hör till Finland. Alla åländska fångar avtjänar sitt straff i Finland eftersom det inte finns några fängelser på Åland. Idag finns knappt någon forskning som handlar om kriminalitet, polis eller bruket av fängelsestraff på Åland. Det finns heller inga studier om hur personer som hör till den svenska språkgruppen i Finland upplever ett fängelsestraff i ett finskt fängelse.

Syftet med studien är att analysera åländska fångars upplevelser av ett fängelsestraff. Tidigare forskning visar att fångar som avtjänar straff långt borta hemifrån, i en obekant språkmiljö, upplever livet i fängelset som särskilt tungt. Språkproblem gör det nämligen svårt att kommunicera med fängelsepersonal och andra fångar och avståndet gör att fångarna träffar familj och vänner mycket sällan.
 

Undervakning och medborgarjournalistik

Civilpersoner filmar händelser med sina mobiltelefoner och sprider sedan filmklippen till sociala medier och nyhetsmedier. Detta innebär snabb, demokratisk nyhetsrapportering men också undervakning (sousveillance) – övervakning underifrån. Undervakningen kan dock leda till integritetskränkning och stämpling av den som filmas.

Undervisning

Jag har tidigare varit programkoordinator på kandidatprogrammet i kriminologi och även undervisat och varit helkursansvarig på kurser på programmet. Jag har även skrivit kurslitteratur som används på kandidatprogrammet i kriminologi.

Samverkan

Sedan 2014 har jag en tillsvidareanställning på 50% på Malmö stad, där jag jobbar med forskning och utveckling på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen.

Publikationer

Visar av publikationer. Sorterade efter år och sen titel.

Samverkan

Sedan år 2014 arbetar jag 50 % som forsknings- och utvecklingskoordinator på stadskontoret i Malmö stad. Från år 2017 finns tjänsten på Arbetsmarknads- och socialförvaltningens avdelning för hållbarhet, kvalitet och nämnd i Malmö stad. Tjänstens fokus ligger på samverkan mellan universitet och kommun.

Tidigare forskningsprojekt

Kriminalitet i ösamfund. Jag var år 2014–2019 medlem i den nordiska arbetsgruppen Kriminalitet, frihedsberøvelse og kontrol i nordiske ø-samfund som fokuserar Island, Grönland, Färöarna och Åland. Ösamfund ses som speciella platser som dels erbjuder sina invånare ett kulturellt och identitetsmässigt ”annorlundaskap” (otherness), dels innebär särskilda, geografiskt relaterade, utmaningar pga. isolation. Dessa särdrag inverkar även på kriminalitet och rädsla för brott i ösamfund. Arbetsgruppen finansieras genom medel från Nordiska samarbetsrådet i kriminologi.

År 2017 ledde jag en nordisk forskararbetsgrupp, Cybercrime victimization in the Nordic Countries Syftet med arbetsgruppen var att undersöka möjligheter till samarbete gällande utsatthet för IT-relaterad brottslighet (cybercrime) i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Arbetsgruppen finansierades genom medel från Nordiska samarbetsrådet i kriminologi.

Svårigheten att anmäla barn som far illa. Hur habiliteringspersonal resonerar då de skall anmäla våld och omsorgssvikt mot barn med funktionsnedsättning.

Trygghet och rädsla för brott relaterat till frågor om offerskap: Hur trygghet kan studeras med samma faktorer som vanligtvis används för att analysera rädsla för brott.

2024-02-01