Renlighet som fördjupar sociala klyftor

Händer som tvättas i tvål. Foto: Jacqueline Macou, Pixabay.

Sociolog Tullia Jacks publikation ifrågasätter om förändringar som syftar till att öka livskvaliteten och ge grundläggande mänskliga rättigheter faktiskt bidrar till att fördjupa den sociala stratifieringen i samhället.

Tullia Jack har publicerat ett paper på www.tandfonline.com (Social and Cultural Geography) tillsammans med Manisha Anantharaman & Alison L Browne. Den svenska översättningen av publikationens titel lyder ungefär 'Utan renlighet kan vi inte leva livet, nej?' Renlighetsmetoder, (o)tillgänglig infrastruktur, social (o)rörlighet och (o)hållbar konsumtion i Mysore, Indien.

Författarna utforskar förhållandena mellan tillgång till infrastruktur, klassresor och resursförbrukning i vardagen genom fallet: Renlighet i Mysore, södra Indien.

Publikationen bygger på intervjuer med 28 Mysore-bor om renlighetsuppfattningar och vanor i vardagslivet. Analys av renlighet över klass, kast och kön avslöjar att i Mysores globaliserade renlighetskulturer, tenderar de som är utsatta och har mindre tillgång till hygieninfrastruktur att behöva tvätta och hålla rent mer. Dessutom försöker dessa människor leva upp till normen om renlighet genom flitigt tvättande, istället för att motsätta sig normen.

Publikationen hävdar att ”the great unwashed” [”den stora otvättade klassen”] är utestängda från att delta i samhället, eftersom värdighet och medborgarskap byggs på renlighet. Jack et al ifrågasätter även om infrastruktur och politik, som påstås öka människors livskvalitet och ge grundläggande mänskliga rättigheter genom ökad renlighet, faktiskt oavsiktligt bidrar till att fördjupa de sociala klyftorna.

Tullia Jacks personliga sida här på institutionens webbplats.

Läs den engelska publikationen ‘Without cleanliness we can’t lead the life, no?’ Cleanliness practices, (in)accessible infrastructures, social (im)mobility and (un)sustainable consumption in Mysore, India. på www.tandfonline.com