Idag, måndagen den 29 september, försvarade Lucia Amaranta Thompson framgångsrikt sin doktorsavhandling i genusvetenskap vid Lunds universitet. Hon presenterar en unik etnografisk inblick i cannabiskulturen i Buenos Aires, Argentina. Disputationen ägde rum i Pufendorfsalen där kollegor, vänner och forskarkollegor samlades för att delta i den akademiska diskussionen och fira denna viktiga milstolpe i Thompsons forskarkarriär.
I sin avhandling, The Ontology and Epistemologies of a Plant: The Cannabis Community in Buenos Aires, Argentina, undersöker Thompson hur cannabisaktivismen har utvecklats som en del av Argentinas tradition av sociala rörelser.
Växten bar en särsklid betydelse; man talade om den och lyssnade på den med omsorg, den betraktades som en givande varelse
Thompsons forskning tog sin början genom kontakten med Mama Cultiva, en mödra-organisation som spelat en central roll i utformningen av Argentinas lagreformer. Därifrån drogs hon in i ett sprudlande nätverk av användare, odlare och aktivister som arbetar inom medicinska, juridiska och politiska områden.
Kärnan i avhandlingen är en fängslande undersökning av hur cannabisplantan inte bara ses som en medicinsk resurs, utan också som ett levande, tänkande väsen. En aktör i sig själv. Genom etnografiska möten visar Thompson hur man talar till, lyssnar på och tar hand om växten, som blir en central figur i en kultur präglad av gemenskap och delade värderingar.
”Växten bar en särsklid betydelse; man talade om den och lyssnade på den med omsorg, den betraktades som en givande varelse som interagerar under hela sitt liv och bortom det med dem som odlar och använder den. I den meningen betraktas växten som ’levande och tänkande’”, skriver Thompson.
Thompsons arbete, som bygger på feministisk dekolonial teori och etnografiska metoder, sammanför perspektiv från användare, odlare och aktivister och avslöjar hur cannabisväxten framträder inte bara som en medicinsk resurs utan också som en relationell varelse med kulturell, andlig och politisk betydelse.
Genom att fokusera på intersektionalitet och värdesätta kunskap från marginaliserade grupper ifrågasätter detta angreppssätt strikta förbudspolitiska åtgärder och synliggör hur lagar och attityder kring cannabis formas av djupare ojämlikheter – såsom kön, klass, ras och funktionsnedsättning. Det ger en detaljerad bild av cannabispolitiken och visar hur personliga erfarenheter och bredare sociala frågor är nära kopplade till varandra.
Avhandlingen bidrar till den pågående diskussionen inom genusvetenskap, antropologi och politisk ekologi och ger nya insikter om hur relationen mellan människa och växt kan forma kollektiva identiteter, alternativa epistemologier och gemensamma former av motstånd.
