Sociologen 75 år: Masterprogrammet i kulturkriminologi blir till
Sociologiska institutionen fyller 75 år och firar med tillbakablickande berättelser.
Programmets övergripande profil och namn bestämdes i restaurangvagnen innan tåget hade nått Stockholm. Tanken var att kombinera kultursociologiska och antropologiska teorier om identitet, meningsskapande, ritualer och gränsdragningar med kritisk kriminologi, men även narrativ kriminologi, feministisk kriminologi, och kulturkriminologi, även om själva namnet de fastnat för ”Cultural Criminology” egentligen var lite problematisk.
Allt började med en tågresa till Stockholm 2015.
Universitetslektor Erik Hannerz berättar:
– Av en slump träffade jag professor Malin Åkerström i tågets restaurangvagn. Över en kaffe började vi tala om vad vi drömde om att göra i relation till undervisning. Malin hade länge velat skapa ett masterprogram i kriminologi som en naturlig fortsättning på det kandidatprogram i kriminologi hon tagit fram som växt till ett av fakultetens populäraste utbildningar.
Institutionen var framgångsrik i kvalitativ kriminologi och hade samtidigt attraherat unga kultursociologer och antropologer som hade det gemensamt att de forskade om olika former av brott, krig, avvikelse och kontroll.
Jag ville återskapa en variant av institutionens tidigare masterprogram ”Cultural Studies”, som jag själv gått i början av 2000-talet. Vi diskuterade hinder och möjligheter och fann att våra idéer kunde med fördel kombineras. Institutionen var framgångsrik i kvalitativ kriminologi och hade samtidigt attraherat unga kultursociologer och antropologer som hade det gemensamt att de forskade om olika former av brott, krig, avvikelse och kontroll. Var det då inte möjligt att designa ett masterprogram som kunde dra fördel av de kompetenser som fanns i huset?
– Programmets övergripande profil och namn bestämdes i restaurangvagnen innan tåget hade nått Stockholm. Detta skapade i sig vissa problem. Namnet ”Cultural Criminology” som från början var en slående, om än pragmatisk, kombination av programmets förankring i sociologi, kriminologi och antropologi, var redan etablerad som en specifik form av anglo-amerikansk kriminologi. Programmets tänkta fokus syftade snarare till att bredda en kriminologisk förståelse än att snäva in den i en specifik skolbildning. Tanken var att kombinera kultursociologiska och antropologiska teorier om identitet, meningsskapande, ritualer och gränsdraganden med kritisk kriminologi, men även narrativ kriminologi, feministisk kriminologi, och ovannämnda kulturkriminologi. I slutändan behölls namnet då det fångade programmets kärna.
– Med hjälp av ett antal värdefulla kollegor – av vilka kan nämnas Tova Höjdestrand, Magnus Ring, Jan-Olof Nilsson, Veronica Burcar-Alm, Kjell Nilsson och David Wästerfors – utvecklades en programskiss med utbildningsplaner och kursplaner som fakulteten godkände 2018. Sébastien Tutenges anställdes som biträdande lektor under våren 2019 för att arbeta på programmet och hösten samma år startade programmet med elva programstudenter.
– När nu Sociologiska institutionen firar 75 år är programmet är programmet inne på sin fjärde kohort. Ansökningstalen fortsätter att öka och programmet lockar studenter från hela världen. Allt fler myndigheter och organisationer kontaktar oss inför praktiken och av det tjugotal studenter som har fått sin examen har många fått jobb inom, för programmet, relevanta sektorer. Samtidigt fortsätter programmets innehåll att breddas i takt med institutionens utveckling med nya doktorander och nya forskningsanslag.
Masterprogrammet i kulturkriminologi fokuserar på brott, avvikelser och social kontroll genom att studera hur kulturella normer, representationer och föreställningar fungerar i samhället såväl ur individens som ur samhällets perspektiv. Frågor som rör människors agerande och interaktion samt kollektiva uppfattningar om moral/omoral och normalt/onormalt är centrala. Vidare studeras vilka sociala fenomen som definieras som avvikande och hur dessa produceras och reproduceras.