

Huvudsakliga forskningsområden
- Hållbarhet och hållbar omställning
- Kunskapssociologi
Nuvarande forskning
Detta forskningsprojekt intresserar sig för denna process av kärnkraftens uppgång, fall, och renässans ur ett perspektiv som belyser kunskapens roll i processen. Även om utfasningen och den efterföljande renässansen bägge är politiska till sin natur behöver politiken förhålla sig till och legitimeras genom referens till utvecklingen av vår kunskap i ljuset av samhällets nya förutsättningar. Ett illustrativt exempel är att energiministern idag gärna framhåller att det är fysikens lagar som styr renässansen – fysik före politik, som det heter. Kunskap förstås inom projektet både som dels den kunskap som det teknologiska systemet vilar på, dvs kärnfysik och annan kunskap som krävs för att hålla en kärnreaktor operativ, men även den kringliggande kunskap som finns om energisystemets utveckling, kärnkraftens roll, om alternativ och om andra modeller för framtida elsystem, om kärnavfallet och om kärnkraftens roll i ett hållbart samhälle. Med detta som grund är intresset att förstå hur förändringen i kärnkraftens framtid har spelats ut i termer av kunskapsutvecklingen över tid och dynamiken mellan olika typer av kunskap och anspråk, och hur dessa figurerat i processen att 1) etablera utfasningen; 2) genomföra den; 3) underhålla utfasningens momentum; 4) stoppa utfasningens momentum; och 5) legitimera kärnkraftens expansion igen.
Detta syfte kan vidare förstås i ljuset av att vi idag lever i ett s.k. kunskapssamhälle. Även om forskningen har tillskrivit detta koncept en uppsjö av definitioner kvarstår grundinsikten att framtida samhällen inte längre efterhärmar de föregående samhällena i lika hög utsträckning som gällt historiskt: kontinuiteten är bruten. Samhällsförändringen har accelererat i drastisk takt och kan till stor del förstås av en ekonomisk utveckling tillsammans med en specialiserad kunskapsproduktion, vilka tillsammans genererar innovation och förändringar som kontinuerligt omdanar olika delar av samhället.
Inte sällan sker detta med oförutsedda konsekvenser. Vad dessa utmaningar därtill belyst är att innovation och nyskapande inte är nog – sida vid sida vid innovationer som förväntas kunna mildra många moderna problem kvarstår gamla teknologier och system som karaktäriseras av höga fossilutsläpp, ekologisk påverkan och andra "negativa externaliteter". Fundamentalt för en hållbar omställning är därför också behovet av att lägga ned, fasa ut, och avveckla system, teknologier och institutioner. Historien innehåller många exempel på civilisationer som kollapsar, teknologier som blir obsoleta och samhällsinstitutioner som dör ut. Men som samhällets utmaningar belyser idag finns ett nytt behov: att avsiktligt avsluta, lägga ned, och fasa ut. För sådana processer är vår förståelse begränsad, och antalet exempel är få. Kärnkraftsutfasningen utgör ett exempel där ett kunskapssamhälle är proaktivt i att försöka lägga ned något som bedömts icke önskvärt – en både ovanlig och viktig process för vår tid.
Bakgrund
Jag har en kandidatexamen i utvecklingsstudier samt en masterexamen i sociologi, bägge från Lunds Universitet, där jag specifikt har fokuserat på hållbarhet och klimatförändringar. Jag har även arbetat två år som hållbarhetskonsult för KPMG samt arbetat två år på Sida med hållbara investeringar, kreditgarantier och innovationsfonder.