Susanne Boethius

Filosofie doktor /Docent

Sociologi

Forskningsområden

• Våld i nära relationer
• Kriminologi
• Återvändare från krig
• Arbets- och organisationssociologi
• Familjehem och ekonomi

Pågående forskning 2025

Boethius är forskare och arbetar just nu med projekten  "Våld i nära HBTQ+ relationer", "Nordiska veteraner tillbaka från Ukraina" samt  "Pekuniär känslighet i berättelser om familjehemsplacering".

 Boethius är även co-editor för tidskiften Nordic Journal of Criminology.

Om Våld i nära HBTQ+ relationer: En studie om tolkningar av våldsutsatthet, gränsdragningar och hjälpsökande

Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem. Få av de personer som utsätts för våldet söker hjälp eller vänder sig till polis. I den offentliga berättelsen om våld i nära relationer återfinns en våldsam man och en våldsutsatt kvinna. Vi vet dock från tidigare studier att våldet kan ske även med kvinnliga gärningsmän och manliga offer samt ske i samkönade relationer. Forskning visar att personer som identifierar sig inom HBTQ+ (lesbisk, gay, bisexuell, transpersoner, genderqueer och andra) faller offer för våld i nära relationer i lika eller högre grad än personer som lever i heterosexuella relationer. Trots det saknas det kunskap som utgår från HBTQ+-personers egna upplevelser och erfarenheter. För många som utsätts för våld i nära relationer är offerskapet komplext då det sker i en intim relation och det är svårt att identifiera sig med det ideala offret. Detta blir än mer tydligt när relationen som våldet sker i inte följer den traditionella inramningen.

Denna studie utgår ifrån intervjuer med personer som identifierar sig inom HBTQ+ och har utsatts för våld av en nuvarande eller tidigare partner. För trots att tidigare forskning har visat att våld i nära relationer även är ett utbrett problem för personer som identifierar sig inom HBTQ+ finns det få kvalitativa studier som utgår från de våldsutsattas egna upplevelser, inte minst i en svensk kontext.

Vidare avser studien att bidra med kunskap om hur offer för våld i nära relationer och som identifierar sig inom HBTQ+ i Sverige tolkar och förstår utsatthet för våld i hemmet. Studien, som utgår från brottsoffrens egna erfarenheter kommer att fördjupa kunskapen om hur man kan arbeta för att utveckla preventiva och stödjande insatser för att möta personer som utsatts för våld i nära relationer i allmänhet, och våldsutsatta som identifierar sig inom HBTQ+  i synnerhet. Projektet finansieras av Brottsoffermyndigheten och förutom Boethius (projektledare) så deltar även Malin Åkerstöm (LU) i projektet.

Om Nordiska  veteraner tillbaka från Ukraina: motivationer, erfarenheter och hjälpbehov hos frivilliga i kriget

Hur kommer det sig att personer självmant åker till ett krigshärjat land och på så vis frivilligt utsätter sig för livsfara? Vilka konsekvenser har beslutet att av egen vilja ansluta sig till ett krig? Hur påverkas livet på lång och kort sikt, vilken roll har ens omgivning i de beslut som fattas och vilka risker finns det för personer som återvänder från krig? Föreliggande studie avser besvara dessa frågor. 

Genom att genomföra och analysera intervjuer med personer från Sverige, Danmark och Norge som anslutit sig till det rysk-ukrainska kriget och sedan återvänt till Norden, ökar vi kunskapen om en understuderad population. Projektet bidrar med empiriska data om hur krig upplevs och förstås av personer som frivilligt valt strida eller på annat sätt ansluta sig till utländska krig.

 Vi hoppas att studien kommer bidra till utvecklingen av ett teoretiskt ramverk för att förstå varför individer frivilligt riskerar sina liv i ett utländskt krig och hur dessa personer bäst hanteras av myndigheterna i sina nordiska hemländer. Denna förståelse är avgörande för att möjliggöra utvecklandet av anpassade insatser med fokus på trauma och radikalisering. Det kommer även vara betydelsefullt för utveckling av stödåtgärder för återvändare från krig. Projektet finansieras av Veteskapsrådet och i forskningsgruppen hittar vi även Sébastien Tutenges (projektledare) och David Wästerfors (båda LU).

Om Pekuniär känslighet i berättelser om familjehemsplacering

Att familjehemsföräldrar får arvode och omkostnadsersättning är självklart i dagens sociala barnavård. Samtidigt är pengar känsliga. Medier kan ifrågasätta familjehemsföräldrars motiv genom att uppmärksamma ekonomiska förtjänster och kommunerna (som bekostar vården) betonar andra värden än ekonomi då de söker efter lämpliga familjehem.

Det här projektet analyserar pengars skiftande betydelser i familjehemsvården av barn och unga i Sverige med särskilt avseende på berättelser från familjehemsföräldrar, kommunens socialtjänst och konsulentföretag som rekryterar och utbildar familjehem. Syftet är att i detalj studera betydelsen av pengar i familjehemsvården. Projektet uppmärksammar hur pengar både symboliserar värdet av god omsorg för behövande och en moraliskt möjligt besudlande aspekt. Projektet finansieras av FORTE och i forskargruppen hittar vi även Malin Åkerström (projektledare), Katarina Jacobsson och  David Wästerfors (samtliga LU).
 

Tidigare projekt

DiHeco

DiHeco (Digital Healthcare ECOsystem research and innovation capability building) var ett Horisont 2020-projekt med syfte att förstå hur värde skapas för olika aktörer genom digitala plattformar i hälso- och sjukvård. Projektet var ett samarbete mellan 5 partners (Kaunas University of technology, Lunds Universitet,  Tampere University, Universitat Autònoma de Barcelona och University of Montpellier) och drevs från Kaunas University of Technology. I den svenska forskningsgruppen ingick även Chris Mathieu (LU). Projektet finansierades av EU.

Läs mer om DIHECO på dihecoproject.com

Ringa polisen? En undersökning av det sociala nätverkets responser på våld i nära relationer

Våld mot kvinnor i nära relationer beskrivs ofta som ett dolt brott då polis och rättsväsende inte får kännedom annat än om en bråkdel av dessa brott. Även om våldet ägt rum utan några utanförstående närvarande äger våldet inte rum i ett socialt vakuum. Tvärtom är våldet i allmänhet känt i det omgivande sociala nätverket, det vill säga av familj, vänner, grannar och bekanta. Kunskapen om våldet resulterar i olika responser.

Via intervjuer med våldsutsatta kvinnor och personer ur hennes sociala nätverk (familj, den våldsutövande och andra involverade) analyserade vi bland annat den sociala process som leder fram till att man väljer att berätta för andra om våldet. 

Studien bidrar med en identifiering av den hjälp som erbjuds våldsutsatta och våldsutövare samt på vilka sätt poliser och andra professionella insatser kan stödja det sociala nätverkets eventuella ambitioner att stoppa våld i nära relationer. Forskningsgruppen bestod, förutom Boethius, av Malin Åkerström (LU) och Margareta Hydén (LIU). Forskningsprojektet finansierades av FORTE.

QuInnE (Quality of jobs and Innovation generated Employment Outcomes)

Mellan 2015 och 2018 var Boethius Project Manager i Horizon 2020-projektet QuInnE. I QuInnE undersöktes hur innovationer och arbetskvalitet (löner, arbetsmiljö, inflytande etc) samspelar på organisatorisk nivå och vilken betydelse detta har för sysselsättningen. Forskningen bedrevs i sju europeiska länder (Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Ungern och Spanien). I dessa länder undersöktes sammanlagt åtta branscher. I Sverige studerades dataspelsindustrin, flyg- och rymdindustrin samt sjukvården. Inom dessa branscher genomfördes fallstudier inom särskilt valda partnerorganisationer. Boethius genomförde fallstudier inom sjukvården. Det vetenskapliga syftet med projektet var att undersöka det generativa sambandet mellan arbetskvalitet och innovation. Med generativt samband menar vi å ena sidan hur arbetskvalitet påverkar utvecklingen av innovationer och å andra sidan hur innovationer påverkar utvecklingen av arbetskvalitet. Resultatet av samspelet mellan arbetskvalitet och innovation analyserades sedan i termer av dess betydelse för sysselsättning och skapandet av fler och bättre jobb. Vidare undersöktes dess inverkan på social integration och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Läs mer samt få tillgång till studiens resultat på Sociologens engelska webbplats soc.lu.se/en/quinne eller genom att besöka projektets egen webbplats: quinne.eu).

Avhandling: Män, våld och moralarbete. Rapporter från män som sökt behandling för våld i nära relationer" (2015)

Det empiriska underlaget i avhandlingen utgörs dels av hjälpsökande mäns svar på ett omfattande frågeformulär, dels av intervjuer med en del av dessa män. I avhandlingen presenteras männens rapporterade effekter av behandlingen men främst analyseras männens moralarbete i förhållande till våldsutövning, våldsutsatthet och behandling. Samtliga intervjuade män framhåller nämligen moraliskt försvarbara identitetsbeskrivningar och i boken identifieras hur männen, med hjälp av redovisande förklaringar och stödjande karaktärsframställningar, genomför detta moralarbete. 

Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering

2008-2010 arbetade Boëthius tillsammans med Socialstyrelsen med en utvärdering av socialtjänstanknutna mansverksamheter. Utvärderingen har bland annat presenterats i rapporten Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010).