Hur rättfärdigas en politisk skandal?

Old fashioned typewriter. Photo: Hector Laborde, unsplash.

Alexandra Franzén, doktorand i sociologi, har publicerat artikeln ”Men ÖB Bengt Gustafsson tog mig i hand och tackade. En jämförelse mellan Jan Guillous och Peter Bratts rättfärdiganden av IB-avslöjandet 1973 respektive 2017” i Statsvetenskaplig Tidskrift.

I maj 1973 briserade den så kallade IB-affären då de svenska journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou avslöjade den hemliga svenska underrättelsetjänsten IB i tidningen Folket i Bild/Kulturfront. IB hade bland annat ägnat sig åt åsiktsregistrering, inbrott på olika Stockholmsambassader och agentinfiltration av Palestinagrupperna och FNL-rörelsen.

Det som förvandlade IB från att vara en politisk affär till en politisk skandal var att Peter Bratt, Jan Guillou och Håkan Isacson (källan bakom storyn), senare samma år arresterades och dömdes till fängelse för spionage.

Under 2017 genomförde Alexandra Franzén intervjuer med Peter Bratt och Jan Guillou angående hur de upplevde IB-avslöjandet och deras syn på olika principiella frågor rörande gränsen för yttrandefriheten i demokratier när det kommer till den massmediala granskningen av underrättelsetjänster.

I denna artikel jämförs intervjusvaren från 2017 med de utsagor Peter Bratt och Jan Guillou gjorde 1973 till polisen i förhör.

Bengt Gustafsson var svenska försvarsmaktens överbefälhavare (ÖB) 1986–1994.

Läs artikeln ”Men ÖB Bengt Gustafsson tog mig i hand och tackade.” via Statsvetenskaplig Tidskrifts webbplats.

Alexandra Franzéns personliga sida här på Sociologiska institutionens webbplats.