Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny bok har spionskandaler i fokus

Svart-vitt foto av två män med portföljer sedda bakifrån.
Foto: Mak/Unsplash

Watergate, IB-affären och Snowdenavslöjandena – några av de mest betydelsefulla spionskandalerna i modern tid tas upp i en ny bok av forskaren Alexandra Franzén. Hon varnar också för att Sveriges nya lagstiftning för spioneribrott kan bana väg för en ny IB-affär.

Alexandra Franzén framför ett träd. Foto: Moa Bejersten
Alexandra Franzén
Omslag för boken Sanningen skall göra er fria.

Pentagonrapporten, Watergate, Snowdenavslöjadena och svenska IB-affären: några av det senaste halvseklets viktigaste politiska händelser i västvärlden har varit spionskandaler. Vad handlade spionskandalerna egentligen om? Vad händer då visselblåsare avslöjar säkerhets- och underrättelsetjänstens hemligheter till massmedier? När grävande journalister riktar sitt strålkastarljus mot den mest hemliga delen av staten?

I sin nya bok, Sanningen skall göra er fria – Spionskandaler från Pentagonrapporten till nutid, beskriver Alexandra Franzén, forskare i sociologi och underrättelseanalys, hur journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt med hjälp av visselblåsaren Håkan Isacson avslöjade IB 1973. Med sex månader kvar till IB-publiceringens femtioårsjubileum röstade Sveriges riksdag i november 2022 för att återinföra en variant av den lagstiftning som gällde utrikes- och säkerhetspolitisk rapportering före IB-affären.

Brister i lagstiftningen

– Det är som om riksdagen har glömt de viktiga lärdomarna från IB-affären. Den nya lagstiftningen gällande olika typer av spioneribrott inskränker yttrande- och tryckfriheten för dem som avslöjar missförhållanden inom svensk utrikes- och säkerhetspolitik, säger Alexandra Franzén. 

Den nya lagstiftningen har en så kallad "ventil" som undantar försvarliga publiceringar från straff. I den nya boken framkommer det dock att ventilen har många hål och att inte mindre än fyra nya eller utvidgade lagar har tillkommit vilka definierar tidigare lagliga uttalanden i Sverige som någon form av mer eller mindre allvarligt spioneribrott.  

– Straffet för visselblåsare och andra uppgiftslämnare är nu så högt att de i princip måste vara beredda på att begå ett socialt självmord om de väljer att avslöja missförhållanden, förklarar Alexandra Franzén.

I Sanningen skall göra er fria ställs de för vår samtid så akuta frågorna: Kan demokratier egentligen kontrollera sina säkerhets- och underrättelsetjänster? Hur vet vi i vems intresse våra beslutsfattare agerar? Och vad händer med demokratin när allt står på spel?

Boken Sanningen skall göra er fria – Spionskandaler från Pentagonrapporten ges ut av Atlas Förlag (önnas i ny flik).
 


IB-affären

1973 publicerade Peter Bratt och Jan Guillou i tidskriften Folket i Bild/Kulturfront en rad uppgifter om den då okända säkerhets- och underrättelsetjänsten IB. Bland annat kunde de båda reportrarna visa att IB hade ägnat sig åt åsiktsregistrering av vänsteraktivister, inbrott på Stockholmsambassader och agentinfiltration av de svenska Palestinagrupperna. Journalisternas huvudkälla till reportagen var Håkan Isacson som tidigare arbetat på IB. Alla tre dömdes till fängelse för sin medverkan i reportagen.