Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vem var förskolan till för?

Många barn utanför ett daghem i Landskrona tidigt 1900-tal. Foto: Landskrona museum.
Nuvarande förskolan Eriksgården i Landskrona. Fotot är troligtvis från 1901 och då hette byggnaden ”Asylen för små barn”. Foto: Landskrona museum.

Förskolan ur ett historiskt perspektiv undersöks i en ny studie som ger inblick i Sveriges daghemssystem under det tidiga 1900-talet. Annika Elwert har tillsammans med Luciana Quaranta tittat på vilka faktorer som påverkade inskrivning i daghem i södra Sverige för barn födda mellan 1900 och 1935.

Studien visar att det i början av 1900-talet var ovanligt för barn i Landskrona att gå i det som vi idag kallar förskola; bara 8% av barnen var någon gång inskrivna i daghem*. Som jämförelse går i dag nära 86% av barn i förskola i Sverige**.

Forskarna fann att daghem var vanligare bland barn till ensamstående mödrar och de från lägre socioekonomiska bakgrunder.

För att genomföra studien letade forskarna efter inskrivningsböcker från daghem i Landskrona. Dessa hittades i Landskrona stadsarkiv och även på Eriksgårdens förskola. Samtliga inskrivningslistor fotograferades och digitaliserades.

Det var bland de första initiativen som syftade till att stödja mödrar och småbarn, och blev en betydande del av landets välfärdsstat.

Med hjälp av barnens namn och födelsedatum kunde materialet från daghemmen länkas ihop med information om samtliga familjer i Landskrona under den tiden, bland annat deras yrken, inkomst och familjestatus.

– Resultaten hjälper oss att förstå hur daghem fungerade i det förflutna och vilka som blev mest hjälpta av dessa daghem, säger Annika Elwert, biträdande universitetslektor på Sociologiska institutionen.

– Det svenska daghemssystemet härstammar från tidiga välgörenhetsinitiativ på 1800- och 1900-talet. Det var bland de första initiativen som syftade till att stödja mödrar och småbarn och blev en betydande del av landets välfärdsstat.

Denna nya studie har fokuserat på att förstå faktorerna som påverkade inskrivning i daghem i södra Sverige under det tidiga 1900-talet. Studien använde arkivposter för barn födda mellan 1900 och 1935 som deltog i daghem i staden Landskrona. Dessa poster kompletterades med data om deras familjer och hem, samt information om alla andra personer som bodde i Landskrona vid den tiden (hämtad från Scanian Economic Demographic Database). Denna sammanställning möjliggjorde en jämförelse av familjer vars barn var inskrivna i daghem med de vars barn inte var det.

I ett nästa skede kommer projektet att undersöka ifall det fanns fördelar för barnen att gå på förskola. Forskarna kommer bland annat att undersöka ifall barn som gick i förskolan hade bättre eller sämre betyg än barn av samma samhällsklass som inte gick i förskolan.


* Daghem, en av förskolans tidigare former.

** Nästan 86 procent av Sveriges alla barn i åldern ett till fem år var hösten 2021 inskrivna i förskola enligt Skolverket.

Fakta om studien

Porträtt Annika Elwert. Foto: Emma Lord.
Annika Elwert

Annika Elwert, biträdande universitetslektor på Sociologiska institutionen, har tillsammans med Luciana Quaranta publicerad artikeln "The social care-taking of the city-kids. Determinants for day-care attendance in early twentieth-century southern Sweden" i den vetenskapliga tidskriften The History of the Family.

Studien visade att 8% av barnen som föddes under denna tid någon gång var inskrivna i daghem, och de flesta av dem var det mellan 3 och 6 års ålder. Forskarna fann att daghem var vanligare bland barn till ensamstående mödrar och de från lägre socioekonomiska bakgrunder.

Annika Elwerts profil i Lunds universitets forskningsportal.

Luciana Quaranta profil i Lunds universitets forskningsportal.

Läs artikeln "The social care-taking of the city-kids. Determinants for day-care attendance in early twentieth-century southern Sweden" på tandfonline.com