Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kultur och välbefinnande hos skolungdomar i Skåne

En fördjupad analys av Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 samt förslag på utformning av framtida enkät

En rapport överlämnad till Region Skånes kulturförvaltning 30 juni 2019

Gökhan Kaya, Chris Mathieu
Sociologiska institutionen, Lunds universitet

Denna rapport ger en fördjupad analys av Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 med två syften. Det första är att analysera och hitta underliggande mönster och samband i datamaterialet. Detta avhandlas i rapportens Del 1. Det andra (Del 2) är att ge rekommendationer om hur Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne eller andra enkätinstrumentet kan utvecklas för att inkludera fler specifika frågor om elevernas kultur- och medievanor. Detta för att i framtiden bättre kunna fånga upp och förstå ungdomars kulturella aktiviteter då dessa till synes är under förändring samt bättre kunna förstå det komplexa sambandet mellan kultur och välbefinnande hos skolungdomar.

Huvudslutsatsen i Del 1 är att hälsorisker och icke-välbefinnande ökar ju mer eleverna deltar i vad vi benämner som kamratdrivna aktiviteter (gå på fester och umgås med kompisar i offentliga och privata miljöer utan ett mer specifikt syfte än att umgås) och ju mindre de deltar i vad vi benämner som konstnärliga kulturella aktiviteter (som skapare eller konsumenter av musik, teater, litteratur, film, bildkonst mm).  Med andra ord, eleverna som har tillgång till och deltar i konstnärliga kulturella aktiviteter mår överlag bättre än de som inte gör det och i synnerhet jämfört med de som huvudsakligen är inriktade mot kamratdrivna aktiviteter.

I analysen i Del 1 ser vi också att elever med funktionsvariationer överlag engagerar sig mer i vissa specifika kulturella aktiveter än elever utan funktionsvariationer, med undantag för elever med ADHD/ADD.  Att elever med ADHD / ADD är underrepresenterade i samtliga kulturella aktivitetsformer är anmärkningsvärt. Funktionspassande kulturella aktiviteter verkar vara särskilt betydelsefulla och spela en större roll i livet för elever med funktionsvariationer och långvariga sjukdomar än elever utan funktionsvariationer, medan icke-funktionsanpassade aktiviteter har en exkluderande effekt.

Ett annat viktigt resultat är att nedgången i elevernas deltagande i kulturella aktiviteter är störst mellan årskurs 6 (åk6) och årskurs 9 (åk9). Det är precis under samma period under vilket antalet elever som rapporterar att deras skolor inte erbjuder några kulturella aktiviteter fördubblas. Vi kan inte säga något om kausalitet men korrelationen är tydlig. Detta tyder på att vad, var och hur samhället erbjuder skolungdomar kulturella möjligheter spelar en roll för att hålla elevernas kulturella engagemang vid liv. Detta är speciellt viktigt när vi kan se hälso- och välbefinnande vinster med kulturellt engagemang.

 

LADDA NER RAPPORTEN