Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Att se skogen med arbetsblicken

Ann-Mari Sellerberg har publicerat artikeln “The forest as a taskscape: seeing through the good forest owner’s eyes” tillsammans med Tobias Linné i the Scandinavian Journal of Forest Research. Artikeln avser skogsägares syn på och bedömning av skog: Vilken skog ser de som välskött och tilltalande, kort sagt vacker? Vilken skog visar att ägaren tagit ansvar för skötseln av skogen?

För att få svar på dessa frågor har författarna näranalyserat två intervjumaterial med skogsägare. De intervjuade skogsägarna är från Småland och bodde alla i anslutning till den skog de ägde. De ägde ibland skogen tillsammans med sina hustrur, som även de intervjuades.

Jämn skog utan gap – Ekonomi i estetiken:

I samhällsvetenskaplig forskning betonas olikheten i synsätt på skogen mellan allmänheten och de som har skogen som sin arbetsplats. Skogsägarna använder sin arbetsblick och gör ”närsynta” observationer. Olika perspektiv ger mycket olika sätt att se på skogen.

Skogsägarnas detaljerade arbetsblick bedömer egenskaper och nyanser hos skogen som allmänheten inte urskiljer. De använder sig i sitt beslutsfattande i skogsbruket av de kunskaper om skogen som benämns förtrogenhetskunskaper. Skogsägarna i vår studie återger sina synintryck efter starka stormar som Gudrun och Per och beskriver sina upplevelser av en ostädad skog. De framhåller att det inte är av ekonomiska skäl som de gör städarbetet. I den negativa visuella bedömningen ligger upplevelsen av ansvar. Skogen angrips då också lättare av skadeinsekter, något som också ingår i bedömningen, något som är väsentligt för den som ser skogen som en scen för arbete.

Inte skog ur ett rekreationsperspektiv

En skogsägare betonar skönheten hos ”en frisk ung skog i takhöjd”, något som han själv påpekar inte är skog ur ett rekreationsperspektiv. Han är således väl medveten om ett alternativt perspektiv på skogen. ”Visst det kan väl vara trevligare att promenera i en pelarsal än i en tät plantering och du ser inte nånting runt. Men för mig om jag åker min skogsväg och jag tittar ut så kan jag gärna titta på frisk fin ungskog i takhöjd här.”

Vad kommande generationer kommer att se

Visionen om den framtida skogen leder till den konkreta skötseln: Skogsägarna tänker på hur den framtida skogen ska se ut och på vad kommande generationer kommer att se. En skog som mognat om 40 år visar då att någon en gång planterat och skött den. ”Man har inte något att lämna efter sig”, säger en 27-årig skogsägare. En annan skogsägare säger att skogen ger honom en identitet, ”när man brukar något så är man någon”. För honom är det ett sätt att leva, och t.o.m. ett sätt att finnas kvar efter sin död. ”Kanske någon minns ändå att det var den mannen, han gjorde så, varför gjorde han så. Jobbar man på ett kontor eller industri eller var det kan vara, så är det ju ingen som minns en dan efter. Då sitter där en ny gubbe eller tant. Men när man brukar något så är man någon.”

Miljö och produktion hand i hand

Skogsägarnas förhållningssätt till skogen är sammansatt. En forskare kallar det ett brett produktionsperspektiv. Som en av skogsägarna säger: ”Jag tänker alltid både i miljö och produktion när jag jobbar med skog. Och även jaktbiten kommer in då för det måste också finnas med. Men jag tycker det ska gå hand i hand: miljö och produktion. Vi ska ha bra produktion på markerna för det är en grundpelare i svensk ekonomi ändå men vi ska också tänka på miljön.” Skogsägarna beskriver skogens skötsel som ett symboliskt projekt kopplat till den egna identiteten.

 

Läs artikeln på tandfonline.com

Ann Mari Sellerbergs personliga sida

 

 

 

Ann Mari Sellerberg

Senaste artiklar

2018-02-22
Jämställdhetsfrågorna har blivit kontroversiella – igen
Jämställdhetsfrågorna har blivit kontroversiella – igen
2018-02-08
Högkonjunkturen kan minska intresset för facket
Högkonjunkturen kan minska intresset för facket
2018-02-06
Klyftan vidgas mellan fackligt anställda arbetare och tjänstemän
Klyftan vidgas mellan fackligt anställda arbetare och tjänstemän
2018-02-06
Grundskolelärares sjukdom orsakad av arbete
Grundskolelärares sjukdom orsakad av arbete
2018-02-02
Är samhället framkomligt för alla?
Är samhället framkomligt för alla?

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Paradisgatan 5, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten