Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kartläggning visar låg täckning av kollektivavtal i flera branscher

Bilar med lysande taxiskyltar i mörker.
Taxi är en av branscherna med låg kollektivavtalstäckning.

För första gången har en kartläggning av kollektivavtalens täckningsgrad gjorts som visar andelen anställda och företag som omfattas i olika branscher och företagsstorlekar. Anders Kjellberg, professor vid Sociologiska institutionen, har skrivit rapporten Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar som också ger förslag på hur situationen kan förbättras.

Anders Kjellberg porträtt.
Anders Kjellberg. Bild: Kennet Ruona.

Särskilt låg andel anställda med kollektivavtal finns i vissa branscher dominerade av tjänstemän, som media och kommunikation och IT, bland annat spelutvecklingsföretag. Taxi och matbud är exempel på arbetaryrken med låg kollektivavtalstäckning. I byggbranschen omfattas visserligen en hög andel av de anställda av kollektivavtal men särskilt bland företag i de långa underleverantörskedjorna kan det vara dåligt ställt med arbetsmiljön (många olycksfall) och efterlevnaden av avtalen. Ofta finns det inga eller väldigt få fackmedlemmar i denna typ av företag.

Rapporten handlar om var kollektivavtalen finns, var de inte efterlevs och var de inte finns (”de vita fläckarna”) samt var risken för exploatering av arbetskraft är störst.

Andra problembranscher är bärplockning, salladsplockning och skogsplantering. Här är det i likhet med i städ- och byggbranscherna inte ovanligt med exploatering av utländsk arbetskraft, arbetslivskriminalitet, osund konkurrens och oseriösa företag. 

Hur det kan bli bättre

Rapporten innehåller 69 förslag på att öka kollektivavtalens täckningsgrad och efterlevnad och för att bekämpa exploatering och olika former av arbetslivskriminalitet. Bland förslagen finns fler och bättre kontroller vid offentliga upphandlingar och av underleverantörer, hårdare sanktioner, samt bättre samverkan mellan myndigheter och parter. I rapporten listas också olika fördelar och möjliga nackdelar med kollektivavtal ur arbetsgivarnas respektive de anställdas synvinkel.

En annan fråga är hur facket kan agera för att få till stånd kollektivavtal där de inte finns såsom i Tesla och Spotify. Enligt EU:s minimilönedirektiv måste medlemsstaterna vidta åtgärder om kollektivavtalens täckningsgrad sjunker under 80 procent. Detta behandlas i rapporten liksom i samhällsvetenskapliga fakultetetens remissyttrande till utredningen om genomförande av minimilönedirektivet som utarbetats av Anders Kjellberg.

Omslag till rapporten Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar.

Läs mer:

Rapporten Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar (länk till Arena idé).

 

Yttrande för remissen: Genomförandet av minimilönedirektivet (SOU 2023:36) från Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet (PDF, 279 kB).

 

Rapporten har fått stor uppmärksamhet i media:

Dagens Arena 27/11 2023: Kollektivavtalens vita fläckar kartläggs i ny rapport (dagensarena.se).

Hotellrevyn 28/11 2023: Forskare: HRF borde samarbeta mer med andra fackförbund (hotellrevyn.se).

Kollega 12/12 2023: Lista: Branscherna utan kollektivavtal (kollega.se).

ETC Nyhetsmagasinet 29/12 2023, sid. 16-17: Striden om kollektivavtalen: Därför vägrar de teckna kollektivavtal (Länk till artikeln genom Retriever).

Lag & Avtal 4/1 2024: Medlingsinstitutet redo att bevaka de lägsta lönerna (lag-avtal.se).