Abstract
Försvarsadvokaters arbete utspelar sig i emotionellt laddade men emotionellt begränsade situationer. Detta är särskilt påtagligt i brottmålsrättegångar. Upprivna klienter, oförutsebara avbrott, skakande bevis, emotionella målsägande, till och med moralisk misstänksamhet förväntas hanteras på ett korrekt och passande sätt. Den här avhandlingen analyserar hur detta görs i en svensk kontext, med specifikt fokus på brottmålsrättegångar i tingsrätter. Försvarsadvokater tillhör den kategori jurister som endast fått begränsad sociologisk uppmärksamhet. Därför behövs djupare teoretisk och empirisk kunskap om deras praktiker.
Med hjälp av etnografiska fältanteckningar från observationer av över 50 brottmålsrättegångar visar författaren advokaters strategier för att ”göra” lojalitet och teamwork. Intervjuer med 18 advokater har också genomförts för att visa hur försvarsadvokater pratar om sina emotioner och sin professionella roll. Det empiriska materialet, tillsammans med andra källor som en ljudinspelning av en rättegång, analyseras med hjälp av dramaturgiska teorier och teorier om emotionsarbete.
Studien visar hur försvarsadvokater åstadkommer ett professionellt intryck i linje med osynliga emotionella, interaktionella och ceremoniella förväntningar. Försvarsadvokater strävar efter att företräda sina klienter genom att hantera olika framträdande i rättssalen – sina egna, sina klienters och andras – och se till att dessa framträdanden håller sig inom ramen av lagens emotionella regim. Samtidigt förväntas försvaret – försvarsadvokaten och den tilltalade – framstå som enade. De här strategierna innebär emotionsarbete och facework för att bygga upp eller underminera de faktapåståenden som presenteras i en rättegång, genom att dra uppmärksamhet till eller ifrån information eller genom att använda rekvisita.
En brottmålsrättegång visar sig vara en emotionell och interaktionistisk händelse där reproduktionen av försvarsadvokaters lojalitet till sina klienter är central. Dessutom förväntas försvarsadvokater upprätthålla lagens övergripande emotionsregim och dess konstruerade uppdelning mellan rationalitet och emotionalitet. Studien drar slutsatsen att lojalitetsarbete innebär emotionsarbete, facework och teamwork. Den svenska kontexten är synnerligen intressant eftersom den innebär ett subtilt drama i rättssalen och tillbakahållna framträdanden.
Huvudhandledare och ordförande vid disputationen var professor Malin Åkerström, Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Betygskommitén:
- Docent Sara Eldén, Sociologiska institutionen, Lunds universitet
- Docent Poul Poder, Sociologiska institutionen, University of Copenhagen
- Professor Tove Pettersson, Stockholms universitet
- Reserve: Professor Anna Meeuwisse, Socialhögskolan, Lunds universitet
Lisa Flowers profil i Lunds universitets forskningsportal
Avhandlingen: Loyalty Work: Emotional interactions of defence lawyers in Swedish courtrooms