Hanna Sahlin Lilja försvarade sin avhandling i sociologi med titeln "The Emergence, Establishment and Expansion of Fear of Crime Research in Sweden" fredagen 17 december 13:15 i Edens hörsal i Lund, och via Zoom.
Fakultetsopponent var professor Anita Heber vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Betygsnämnden:
- Professor Håkan Jönson, The School of Social Work, Lund University
- Professor David Wästerfors, The Department of Sociology, Lund University
- Associate Professor Sara Uhnoo, Gothenburg University
Ordförande och huvudhandledare var professor Malin Åkerström, Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Hanna Sahlin Liljas personliga sida i Lunds universitets forskningsportal.
Sammanfattning:
Vad hände med innebörden av ordet "otrygghet", ett ord med gamla svenska rötter och en tidigare etablerad innebörd, när det amerikanska forskningsfältet "Fear of Crime" introducerade i Sverige och översattes till "Otrygghet"?
Syftet med denna avhandling är att beskriva trygghetsforskningens uppkomst, etablering och expansion i Sverige, i syfte att besvara frågor om forskningsdiskursens funktion, spridning och institutionella drivande aktörer, och granska metoder, samt teoretiska och epistemologiska antaganden.
Uppkomsten och etableringen och expansionen av trygghetsforskning i Sverige från dess Amerikanska ursprung analyseras med hjälp av dokument, intervjuer med nyckelpersoner, och genom en enkät till svenska kommuner om deras trygghetsarbete. Frågan om förändrad begreppsinnebörd av ordet "otrygghet" analyseras genom att jämföra begreppsanvändning i socialdemokratiska och moderata motioner och propositioner från Svenska Riksdagen från fem tidsperioder: 1978, 1988, 1998, 2008, 2018.
Teoretiskt är avhandlingen inspirerad av en foucauldianskt intresse för relationen mellan kunskap och maktanspråk. Begreppsförändringen analyseras med ett teoretiskt ramverk inspirerat av den tyska begreppshistorikern Reinhardt Koselleck. Den brittiska sociologen Stuart Hall har inspirerat avhandlingen syfte i att analysera en kriminologisk och sociologisk utveckling i relation till den mer omfattande samhällsutveckling som har ägt rum i senmodern tid.
Huvudsakliga resultat visar på en hastig och omfattande expansion av trygghetsforskning i Sverige under 2000-talet. Mellan 2003 och 2007 ökar antalet nationella enkätundersökningar med trygghetsindikatorer från en till sex. Undersökningen om Svenska Levnadsvanor började mäta trygghet redan 1978, och under 2000-talet tillkommer även Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken (LUPP) 2003, Hälsa på Lika Villkor 2004, Medborgarundersökningen 2005, Nationella Trygghetsundersökningen 2006, samt MSB's Trygghetsundersökning 2007. En kraftig ökning av trygghetsmätningar i svenska kommuner inträffar under 2010-talet. Andelen kommuner som inte utför trygghetmätningar minskar från 98% före 1995, till 94% under perioden 1995–1999, 74% under perioden 2000–2004, 51% under perioden 2005–2009,30% under perioden 2010–2014 och endast 16% utför inte trygghetsmätningar under den sista granskade perioden 2015–2018.
Analysen av begreppsförändring visar att innebörden av ordet otrygghet har förändrats betydligt i de granskade dokumenten. Från att ha använts som en beskrivande term främst för att understryka en materiell ojämnhet och bristande förutsägbarhet, till att komma att associeras till brott och våld. Begreppet använts i dokumenten från 2018 främst för att argumentera för ökande befogenheter för polisen och fler övervaknings- och kontrollrelaterade åtgärder. Att forskningen om otrygghet kan legitimera den typen av åtgärder på en vetenskaplig grund menar denna avhandling är en av trygghetsforskningens främsta funktioner.