De senaste fem åren har Colm Flaherty studerat utomparlamentariska vänstergrupper i Sverige för att undersöka hur det politiska deltagandet ändrar form. Den utomparlamentariska vänstern består av radikala frihetliga vänsterorganisationer utan representation i de lagstiftande församlingarna. Grupper inom rörelsen skapar sammanhang där medlemmarna känner intimitet och tillhörighet medan de arbetar för samhällsförändring. Utöver politisk aktivism försöker de kontinuerligt utmana samhällsstrukturer genom sina dagliga rutiner och aktiviteter. Det kan vara att utföra fritidsaktiviteter inom vänsterorienterade organisationer, bojkotta varor från vissa länder och producenter eller att följa de normer som särskiljer och upprätthåller den politiska gemenskapen. Colm Flaherty kallar detta för "a politics of community" vilket han menar är centralt för att förstå hur många politiska grupper fungerar.
– Vi kan inte bara uppmärksamma de spektakulära aktionerna, som demonstrationer eller politiska kampanjer. Genom att fokusera på politiska aktörers vardag kan vi inte bara förstå hur det politiska deltagandet förändras, utan också bättre förstå det svenska samhällets strukturer och normerna inom den svenska politiska kulturen, säger Colm Flaherty.
Medlemmar i utomparlamentariska grupper har ofta vuxit upp i hem med vänsterpolitiska idéer. Vägen in går vanligtvis via en subkultur eller en konventionell politisk institution där de deltar i aktiviteter kopplade till en radikal politisk grupp och träffar etablerade medlemmar. Deltagarna i den utomparlamentariska vänstern ofta bakgrund i vänsterorienterade subkulturer som punk eller i de rödgröna riksdagspartiernas ungdomsorganisationer. Bakom beslutet att gå med i rörelsen ligger spänningssökande, sociala kontakter och etiska övervägningar.
– Därför bör vi inte patologisera eller psykologisera radikala politiska handlingar, säger Colm Flaherty. Istället måste vi titta på motiv, uppfattningar och agerandet i sig, precis som vi skulle göra med konventionella politiker.
Man behöver inte vara politisk expert för att göra den här typen av analys. För att bättre förstå hur våra samhällen är organiserade och varför de förändras i olika takt, rekommenderar Colm Flaherty att fundera på hur konsumtionsvanor, hobbys och relationer kan vara politiska. Vi kan exempelvis upptäcka något om svenska politiska normer och system genom att reflektera över varför vi betraktar vissa grupper som radikala och vilka som bestämt att de är det.
Ett exempel från forskningen visar att utomparlamentariska vänstergrupper stämplats som våldsbejakande extremister för att de konsekvent bryter mot Sveriges socialdemokratiskt präglade politiska normer, bland annat genom att delta i strejker och antifascistiska motdemonstrationer. Det har skapat intrycket av rörelsen som våldsam och extrem. Men enligt Colm Flaherty är deltagarna sällan våldsamma, inte alltid radikala och har mycket gemensamt med traditionella politiska organisationer. Deras radikalitet ligger i villigheten att störa ordningen, bryta mot politiska normer och acceptera det sociala stigmat.
– Det är viktigt att förstå radikalitet i sitt sammanhang. Strejker kan vara politiskt radikala i Sverige i dag. I andra tider eller på andra platser var och är strejker konventionellt. För att förstå vad som gör grupper radikala måste vi inte bara studera den radikala gruppen, utan också sammanhanget och den politiska kultur som de verkar i.