Kaos, konsensus eller kontroll? Ny studie jämför 16 länders pandemihantering

Illustration av Coronavirus. Mostphotos.
Coronavirus. Mostphotos.

På samma sätt som viruset hittade och förvärrade oupptäckta svagheter i mänskliga kroppar så har pandemin hittat och avslöjat svagheter i länders politik och samhällsstrukturer. Det är en av slutsatserna när 59 forskare från 38 universitet gått samman för att jämföra hur Coronakrisen hanteras i 16 länder.

I studien delas länderna in i tre kategorier – kaosländer, kontrolländer och konsensus-länder. Sverige samt Australien, , Tyskland, Österrike, Frankrike, Japan och Holland ingår bland de sistnämnda.

Dessa konsensusländer kännetecknas av att folkhälsomyndighetens råd efterlevs och att de har statliga system för forskning och hälsorådgivning. På det ekonomiska planet kännetecknas de av att insatserna sker genom statliga stöd som riktas till företag för att undvika arbetslöshet och konkurser.

Till de så kallade kaosländerna hör USA, Brasilien, Indien, Italien och Storbritannien. Dessa kännetecknas av kraftigt ifrågasatta folkhälsoråd och konkurrens mellan olika politiska lösningar. På det ekonomiska planet använder de marknadsstimulering, ofta i form av direkta utbetalningar till medborgarna. Inom politiken utmärker sig kaosländerna för stark polarisering och konflikter, samt att experter misstros.

Kontrolländerna, och hit räknas Taiwan, Kina, Singapore och Sydkorea, kännetecknas av obestridda folkhälsoråd, minimal ekonomisk intervention och att medborgarna inte bara efterlever coronastrategin utan också är nöjda med den. I de fall som länderna haft demokratiska val har det gynnat de sittande politikerna. Gemensamt för dessa länder är också att de dragit lärdomar från fågel- och svininfluensorna.

Vilken kategori har då lyckats bäst i hanteringen?

– För det första har vi inte facit i handen än. Pandemin pågår fortfarande. Sedan finns ingen konsensus kring hur man ska mäta. Vilka mått som är centrala är alltid en politisk fråga, inte bara när det gäller pandemin, säger sociologen Tobias Olofsson som är en av fem Lundaforskare involverade i studien.

Blottlägger brister

Vad studien däremot pekar på är att pandemin blottlägger de brister som finns i landet. I Singapore exempelvis lyckades man, till att börja med, stänga ner landet och kontrollera smittan. Sedan kom ett stort utbrott bland trångbodda migrantarbetare.

I Sverige förstärktes de problem som redan fanns mellan stat, regioner och kommuner.

– Det blev tydligt när det saknades skyddsutrustning och när smittan kom in på äldreboendena, säger Tobias Olofsson.

I USA har pandemin lett till konflikter mellan kommuner och stater, och mellan stater och den federala regeringen. Konfliktlinjen har framför allt gått mellan demokrater och republikaner, vilket lett till ytterligare polarisering i ett redan splittrat land.

Men även om forskarna inte säger något om vilket land som lyckats bäst i pandemihanteringen så finns lärdomar att dra:

  • Länder med tradition att agera sammanhållet mot sociala problem och som litar på sina myndigheter har lyckats bättre med implementering av pandemistrategi.
  • Framtida politiska riktlinjer från nationella och globala hälsoinstitutioner måste ta hänsyn till hur politisk splittring och andra förhållanden i landet påverkar effektiv pandemibekämpning.
  • Statliga insatser för att rädda jobb ger bättre ekonomisk stabilitet än utbetalning av arbetslöshetsersättningar
  • Det är viktigt att samhällets olika system kan reagera snabbt och vara flexibla då är omöjligt att exakt förutse och planera för hur en kris kommer att yttra sig.

Mer om de sociologer som är delaktiga i studien

Tobias Olofsson är forskare på Sociologiska Institutionen. Läs mer på soc.lu.se/tobias-olofsson

Shai Mulinari är docent och forskare på Sociologiska Institutionen. Läs mer på soc.lu.se/shai-mulinari

Om studien

Studien leds från Harvard och Cornell University. Från Sverige deltar fem forskare från Lunds universitet. Dessa är sociologerna Tobias Olofsson och Shai Mulinari, statsvetarna Åsa Knaggård och Maria Hedlund samt folkhälsovetaren  Andreas Vilhelmsson.
Länderna som ingår i studien är Australien, Brasilien, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Italien, Japan, Holland, Singapore, Sydkorea, Sverige, Storbritannien, Taiwan, USA och Österrike.
Förutom ovanstående studien görs även fördjupningar över hur pandemin drabbat Afrika. Sammanlagt deltar  78 forskare från 47 universitet.
Första delen av studien presenterades på en konferens i USA . Studien går att ladda ner här. Nästa steg är en ytterligare fördjupning i de olika ländernas strategier som mot slutet av året ska sammanställas till en bok.

För intervjuer och mer information kontakta
Tobias Olofsson 070-301 70 44, tobias [dot] olofsson [at] soc [dot] lu [dot] se