Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Alexandra Franzén har disputerat

Alexandra Franzén utanför AF-borgen i Lund. Foto: Emma Lord.
Alexandra Franzén utanför AF-borgen i Lund där Jan Guillou och Peter Bratt höll ett anförande om IB kvällen innan de fängslades för sin publicering.

Hur kan ett fritt och öppet samhälle som Sverige skydda sig mot demokratins fiender utan att de metoder som används urholkar just friheten och öppenheten? Med denna fråga inledde fakultetsopponent professor Ulf Bjereld presentationen av avhandlingen: "Brottslingar av en mycket speciell sort. Spionskandalen som maktkamp mellan visselblåsare, grävande journalister och underrättelsetjänster" under Alexandra Franzéns disputation i Edens hörsal i fredags.

Spionskandaler som en maktkamp mellan tre aktörer: visselblåsare, journalister och underrättelsetjänsten. Om detta handlar Alexandra Franzéns avhandling i sociologi som presenterades och försvarades på Edens hörsal i Lund och via zoomlänk fredagen 1 oktober kl 13:15.

Fakultetsopponent var professor Ulf Bjereld från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och professor David Wästerfors vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet var ordförande.

På betygsnämnden fanns:

  • Docent Marie Cronqvist, Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet
  • Professor Magnus Wennerhag, Institutionen för Samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
  • Professor Carl-Göran Heidegren, Sociologiska institutionen, Lunds universitet

Vad handlade IB-affären egentligen om? Vad händer då visselblåsare avslöjar säkerhets- och underrättelsetjänstens hemligheter till massmedia? När grävande journalister riktar sitt strålkastarljus mot den mest hemliga delen av staten? Dessa och många andra frågor svarar Alexandra Franzén på i sin doktorsavhandling som empiriskt och teoretiskt undersöker de tre spionskandalerna IB-skandalen 1973, The Guardian’s Snowdenpubliceringar sommaren 2013 samt den danska morgontidningen Politikens publicering i oktober 2016 om den före detta PET-chefen Jakob Scharf.

Alexandra Franzén har besökt arkiven, intervjuat nyckelaktörer och undersökt domarna från de många rättegångarna. I denna avhandling visar hon att nyckeln till dilemmat kring insyn och kontroll återfinns i spionskandalen och dess tre aktörer: den grävande journalisten, källan respektive den granskade säkerhets- eller underrättelsetjänsten.

Säkerhets- och underrättelsetjänster måste präglas av en mycket låg grad av insyn. Samtidigt är det ett välkänt faktum att säkerhets- och underrättelsetjänster gång på gång gjort sig skyldiga till maktmissbruk och allvarliga kränkningar av de egna medborgarnas rättigheter. Kan man på något sätt kombinera säkerhets- och underrättelsetjänstens legitima behov av en mycket låg grad av insyn med den västerländska demokratins lika legitima behov av att socialt kontrollera att dessa mäktiga och hemlighetsfulla byråkratier lever upp till sina juridiska, politiska och moraliska förpliktelser?

Alexandra Franzéns personliga sida i Lunds universitets forskningsportal.

Läs en artikel om avhandlingen på lu.se/artikel/visselblasare-det-enda-reella-kontrollorganet-av-sakerhets-och-underrattelsetjanster