Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Sociologisk kriminologi

Forskarmiljön Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk vidgar analysen av brott och straff

Studiet av sociala avvikelser och social kontroll tillhör samhällsvetenskapens klassiska intresseområden. Här ryms en rad frågeställningar om människors ageranden och kollektiva uppfattningar – om brott och straff, rätt och orätt, moral och omoral, normalt och onormalt. Sociala avvikelser och social kontroll är samtidigt dagsaktuella frågor om vilka medborgare har goda skäl att begära nyanserad och välgrundad kunskap för att kunna bemöta mediers och andra aktörers förenklingar.

Forskarmiljön Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk verkar för teoretisk och analytisk mångfald i kombination med precisa empiriska undersökningar. Denna strategi har frambringat åtskilliga avhandlingar och forskningsprojekt samt engagerat en rad internationella gästforskare, interna forskare, doktorander och studenter. Forskarmiljön har blivit känd som produktiv och effektiv vad gäller publikationer, sammankomster, disputationer, ansökningar och erhållna anslag.

Vi följer Lunds universitets forskningsstrategi genom att kombinera akademisk integritet och samhällsanknytning. Vi uppvisar också den mångfald som karakteriserar universitetets forskning och vi anknyter till fakultetens strategi att integrera forskning med grundutbildning. Här finns dels en online-kurs i kriminologi, dels ett kandidatprogram i kriminologi (tillsammans med Rättssociologen). En internationell masterutbildning i Cultural Criminology kommer att startas inom kort.

För närvarande arbetar forskarna med följande projekt

  • I projektet ” Attraktionskraften i våldsbejakande islamistisk extremism” undersöks varför ungdomar lockas till miljöer som främjar våldsam islamistisk extremism, till exempel islamisk stat (IS / Daesh), med fokus på hur dessa grupper konstruerar maskulinitet och femininitet i motsats till senmoderna könskulturer. Undersökningen bygger på samtalsintervjuer samt undersökning av sociala media. (Henriette Frees Esholdt)
  • David Wästerfors och Veronica Burcar är involverade i undersökningen ”Upplevelser och erfarenheter av polispraktiker bland ungdomar från etniska minoriteter i Danmark, Norge, Finland och Sverige”. Studien är en del av är ett nordiskt forskningssamarbete som syftar till att studera ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av polispraktiker. Ungdomar från såväl Sverige som Danmark, Finland och Norge deltar i undersökningen. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund beskriver sina upplevelser av mötet med polisen i vardagssituationer. Studien vill bidra till en bättre förståelse för hur ungdomar och polisen interagerar för att därmed kunna skapa möjligheter för att en bättre relation mellan ungdomarna och polisen utvecklas.
  • Ringa polisen? En undersökning av det sociala nätverkets responser på våld i nära relationer tar sin utgångspunkt att kvinnomisshandel ofta beskrivs som ett dolt brott, I betydelsen av att polisen eller rättsväsendet I stort inte fått kännedom om detta. Samtidigt är misshandeln sällan dold för omgivningen: släktingar, vänner eller grannar känner till brottet. I studien frågar sig forskarna vad som gör att någon faktiskt beslutar sig för att involvera polisen samt vilka sociala konsekvenser det får. (Susanne Boethius, Margaretha Hydén, Malin Åkerström)
  • Gränspolisens samarbete i norra delen av Östersjön undersöks i ett avhandlingsprojekt. Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur personalen inom de olika gränsmyndigheterna med sina organisatoriska, kulturella och rättsliga skillnader samverkar. (Sophia Yakhlef)

  • David Wästerfors fördjupar sin forskning om ungdomshem i en undersökning av våld och icke-våld. Fallbeskrivningar samlas in för att skildra hur våld uppstår och hanteras på ungdomshem men också för att förbättra kunskapen om hur våld undviks eller kringgås. Även ”låtsasbråk” uppmärksammas, det vill säga det fiktiva våldets betydelser.

  • Erik Hannerz undersöker hur graffiti-målare uppfattar och genomför sin verksamhet: vilka distinktioner förekommer inom subkulturen, hur upprätthålls stilistiska konventioner, vilken betydelse ges åt platser samt hur inverkar samhällets försök till kontroll?

  • Krigets sociologi studeras genom intervjuer med krigsdrabbade och före detta koncentrationslägerfångar från kriget i Bosnien under 1990-talet. Goran Basic urskiljer ritualer inom lägren, försoningens villkor i efterkrigssamhället och konkurrens om offerrollen.

  • Medling mellan offer och förövare skall numera utföras i alla svenska kommuner. Verksamheternas ideologi, samt dess möten med känsloarbete och specifika samspel undersöks via intervjuer och fältobservationer (Anna Rypi och Veronika Burcar).

  • Unga kriminellas erfarenheter av våldsutövande studeras genom samtalsstudier för att skapa en större insikt i hur ungdomar definierar våld och offerskap. (Veronika Burcar)

  • Veronika Burcar ansvarar också för undersökningen Bråk och rivalitet – eller misshandel och trakasserier? Det är en kvalitativ intervjustudie om erfarenheter av att bli utsatt för syskonvåld .

  • Människors foton och filmer har blivit en allt viktigare faktor vid brottskontroll. Mobiltelefoner och YouTube möjliggör att var och en kan filma händelser, som via nätet sedan sprids till hundratusentals åskådare. Dessa så kallade medborgarjournalister kan utöva en ny slags social kontroll som i bästa fall innebär en kritisk granskning av auktoriteter men i sämsta fall innebär stämpling och integritetskränkning av slumpmässigt filmade individer. Denna nya form av social kontroll undersöks via studier av internet och debattforum. (Agneta Mallén)

  • En intervjustudie av illegala polska arbetare i Sverige syftar till att beskriva den process genom vilken dessa arbetare åtar sig svartarbete, såsom denna process gestaltas i livsberättelser och fragment av livsberättelser. (David Wästerfors med hjälp av Joanna Norberg)

  • Ett tvärvetenskapligt samarbete med flera universitet syftar till att utveckla teori och metod för att mäta graden av organisering i kriminella samarbeten. (Christofer Edling)

  • I ett doktorandarbete undersöks hur advokater manövrerar inom domstolens emotionella regim. Hur hanterar man den rättsliga ritualens krav på neutralitet, formalitet och saklighet samtidigt som man är allierad med en part som berättar om känslosamma händelser? (Lisa Flower)

  • I ett brottsofferprojekt undersöks hur ungdomar berättar om sina erfarenheter då de varit utsatta för misshandel eller rån och om etnicitet aktualiseras under intervjuer samt i så fall på vilket sätt. (Veronica Burcar, Anna Rypi, Malin Åkerström)

  • I projekten Jag sitter i möte och Administrationens egendynamik undersöks samtida möteskulturer, ett intresse som genererades via ett vårdprojekt inom ungdomsvården där de professionella ägnade mycket tid och engagemang åt formella möten. (Malin Åkerström, Vesa Leppänen, Patrik Hall, Katarina Jacobsson)

 

Sidansvarig:

Nytt masterprogram!

Sociologiska institutionen kommer att inom kort starta en internationell masterutbildning i Cultural Criminology. Kontaka jan-olof [dot] nilsson [at] soc [dot] lu [dot] se för mer information.

Forskare i miljön

Publikationer i urval:

Sociologiska institutionen
Lunds universitet
Besök: Paradisgatan 5, Hus G, Lund
Postadress: Box 114 , 221 00 Lund
Telefon: Studerandeexpeditionen +46 46-222 88 44, Lunds universitets växel +46 46-222 00 00

Samhällsvetenskapliga fakulteten