Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Pandemin, klimatet och digitaliseringen: arbetslivets stora anpassningar just nu

Porträtt Åsa Lundqvist, Susanne Boëthius, Chris Mathieu och Anders Kjellberg. Foto: Emma Lord och Christer Lindberg.
Sociologiska institutionens forskare Åsa Lundqvist, Susanne Boëthius, Chris Mathieu och Anders Kjellberg. Foto: Emma Lord och Christer Lindberg.

Framtiden för arbetslivet i Europa benas ut i en ny antologi som med hjälp av olika forskare tittar på framförallt tre stora omställningar som sker i arbetslivets just nu. Dessa omställningar beror på tre oundvikliga fenomen: pandemin, klimatet och digitaliseringen. Fyra lundasociologer bidrar med kapitel i boken.

Aldrig i modern tid har det arbetande Europa ställts inför så grundläggande förändringar, menar Allan Larsson* i inledningen till boken. Han beskriver hur vi befinner oss i början av flera kraftfulla omställningsprocesser - en innovationsdriven digital omställning, en policydriven klimatomställning, och en pandemidriven omstrukturering av viktiga delar av vår ekonomi och vårt sätt att arbeta.

Fyra forskare från Sociologiska institutionen i Lund bidrar med kapitel i boken: Åsa Lundqvist, Susanne Boethius, Christopher Mathieu och Anders Kjellberg.

Åsa Lundkvist skriver om utmaningar för ett hållbart arbetsliv för äldre kvinnor i Europa. Susanne Boëthius och Christopher Mathieu undersöker hur samspelet mellan innovation och arbetskvalité påverkar hållbart arbete. Anders Kjellberg reflekterar över den svenska arbetsmarknadsmodellen ur ett europeiskt perspektiv.

Utmaningar för ett hållbart arbetsliv för äldre kvinnor i Europa

Forskning visar att äldre förvärvsarbetande kvinnors (55-64+) välmående är sämre vid en jämförelse med andra grupper på arbetsmarknaden. De är mer benägna att gå i förtidspension eller gå ner i arbetstid, de utsätt för stora fysiska och psykiska påfrestningar i arbetslivet och de sjukskriver sig oftare jämfört med andra grupper.

I kapitlet "Challenges to a sustainable working life for older women in Europe" som har skrivits av bland andra* professor i sociologi Åsa Lundqvist, presenteras och analyseras de senaste årens forskning om vilka konkreta utmaningar som äldre kvinnor möter i förvärvslivet. Perspektivet är europeiskt och syftet med kapitlet är att genom tidigare studier identifiera både de utmaningar som finns men också vilka erfarenheter som underlättar för denna grupp kvinnor att stanna kvar i arbetslivet.

Tre teman lyfts fram som särskilt utmanande för dessa kvinnor. Ett första tema handlar om erfarenheter av diskriminering. Här ingår allt från löneskillnader till åldersdiskriminering men också det faktum att äldre kvinnor har huvudansvaret för omsorgsarbetet i hemmet och inte sällan behöver gå ner i arbetstid för att ta hand om antingen barnbarn eller äldre familjemedlemmar. Ett andra tema handlar de utmaningar kvinnorna möter i relation till hälsa och välmående, där såväl den fysiska och psykiska hälsan står i centrum. Slutligen lyfts den hållbara arbetsplatsen fram som ett viktigt tema, där frågor om medbestämmande, autonomi och flexibilitet framhålls som viktiga komponenter för ett hållbart arbetsliv även för gruppen äldre kvinnor.

The virtuous spiral”, som bygger på medarbetarnas deltagande i innovationsaktiviteter och förbättringar av jobbkvaliteten i linje med agendan för hållbart arbete.

Hur påverkar samspelet mellan innovation och arbetskvalité hållbart arbete?

I kapitlet "The dynamics and (job) qualities of sustainable work" argumenterar Susanne Boethius och Christopher Mathieu för att det ömsesidiga generativa samspelet mellan innovation och jobbkvalitet är centralt för utvecklingen av hållbart arbete. Det vill säga, mer innovation kommer att ge mer jobbkvalitet och tvärtom. I kapitlet presenteras resultat från kvantitativa och kvalitativa empiriska studier utförda i QuInnE-projektet (www.quinne.eu) och med hjälp av dessa studier klargörs sambandet mellan innovation och olika dimensioner av jobbkvalitet.

I kapitlet presenteras även två idealtyper.

Den första är The virtuous spiral, som bygger på medarbetarnas deltagande i innovationsaktiviteter och förbättringar av jobbkvaliteten i linje med agendan för hållbart arbete.

Den andra är The vicious spiral, som bygger på innovation som kommer uppifrån, tayloristiska arbetsprocesser, få följdinvesteringar i de anställdas kapacitet och innovationsdeltagande. Detta resulterar i låg och ofta sjunkande jobbkvalitet, vilket är kännetecknande för ohållbart arbete.

I kapitlet framgår hur hållbart (och ohållbart) arbete produceras genom olika processer, baserat på de sammanlänkade val gällande innovation och jobbkvalité som redan nu görs av företag och organisationer.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen ur ett europeiskt perspektiv

Arbetsmarknadsmodellerna varierar kraftigt mellan EU/EES-länderna. Den nordiska/svenska modellen som går ut på självreglering/partsreglering genom kollektivavtal står i skarp kontrast till den franska statsreglerade modellen där staten bestämmer hur mycket minimilönerna ska höjas vilket, i sin tur avgör utrymmet för löneökningar.

Till den svenska modellen hör att en stor andel löntagare är med i facket och det finns en hög facklig närvaro på arbetsplatserna. Den svenska modellen innebär att arbetsgivarnas organisationer och fackföreningarna gemensamt förhandlar om vad som gäller kring löner och villkor. Svensk självreglering är den mest långtgående bland de nordiska länderna, eftersom statliga ingripanden är mindre vanliga än i Danmark, Finland och Norge.

Anders Kjellbergs kapitel "The shifting role of European unions in the social dialog: Sweden in a comparative context" reflekterar över den svenska arbetsmarknadsmodellen ur ett europeiskt perspektiv genom att titta på variationer i facklig organisationsgrad, andelen anställda som omfattas av kollektivavtal och maktrelationerna i arbetslivet.

För EU:s medlemsländer spelar europeisk lagstiftning, arbetsrätt och andra politiska åtgärder en central och samordnande roll. Den nuvarande policyutvecklingen från EU-kommissionen om minimilöner illustrerar spänningarna mellan å ena sidan den nordiska modellen med kollektivavtal och en starkare roll från arbetsmarknadens parter och å andra sidan EU-förordningen som ger en starkare ställning till europeiska institutioner som Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Den svenska fackliga organisationsgraden är fortfarande bland de högsta i världen men har minskat avsevärt under de senaste tjugo åren. Som ett litet starkt exportberoende land dominerat av stora transnationella koncerner är Sverige mycket utsatt för globaliseringen. Detta har förskjutit maktbalansen till fördel för transnationella företag och därigenom begränsat fackföreningarnas möjligheter för att uppnå utvecklande jobb och förbättrad arbetsmiljö.


* Allan Larsson är bland annat Sveriges tidigare finansminister och tidigare generaldirektör i Europeiska kommissionen med ansvar för arbetsmarknad och sociala frågor.